Att äta är ett grundläggande mänskligt behov. Den energi som maten ger vår kropp håller oss vid god hälsa. Men för vissa blir maten en källa till rädsla, stress eller en inre kamp. Ätstörningar är psykiska tillstånd som påverkar hur en person ser på sin kropp, mat och vikt och kan drabba vem som helst.

Dessa störningar påverkar både kropp och själ. Kvinnor drabbas oftare än män under tonåren och i början av vuxenlivet. I till exempel Norden, är ätstörningar vanligare än i andra länder.

Ett stort antal kvinnor kämpar med dessa problem. Personliga psykologiska faktorer, påverkan från media och social press kan öka ohälsosamma matvanor. Flickor känner press att se perfekta ut, vilket leder till rädsla för viktökning och strikta dieter och kan ha en negativ påverkan på utbildning, relationer och dagliga liv. Om dessa problem inte behandlas i tid kan det leda till allvarliga problem såsom depression, ångest och hormonell obalans.

Anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätning är de vanligaste ätstörningarna hos kvinnor. Medvetenhet och tidig vägledning är mycket viktigt för att hantera dessa situationer. Denna artikel förklarar vad ätstörningar innebär, bakomliggande orsaker, tecken och behandling.

Vad ätstörningar hos kvinnor innebär?

Ätstörning är ett tillstånd där en person utvecklar ett ohälsosamt förhållande till sin kropp och mat. Dessa beteenden handlar om mer än bara mat och är ofta kopplade till känslor, självkänsla, stress och ett kontrollbehov.

Kvinnor med ätstörningar kan ständigt känna sig oroliga för sin kroppsvikt eller kroppsform och kan vägra att äta vissa livsmedel, mycket små mängder mat eller ibland äta stora mängder mat på kort tid. Man kan känna skam, skuld eller ångest efter att ha ätit.

Ätstörningar kan visa sig på olika sätt. Vissa kvinnor äter ännu mindre på grund av rädsla för att gå upp i vikt och andra kan äta för mycket och känna sig utom kontroll när de äter. 

Ätstörningar är vanligast bland tonårsflickor och unga vuxna kvinnor, men kvinnor i alla åldrar kan drabbas. Tidig upptäckt och ingripande är viktigt eftersom det är lättare att återhämta sig om behandlingen påbörjas i ett tidigt skede.

 Vanliga ätstörningar hos kvinnor

Vanliga ätstörningar hos kvinnor
Anorexi, bulimi och hetsätning är de vanligaste ätstörningarna hos kvinnor.

Anorexia nervosa

Anorexia nervosa är en av de vanligaste ätstörningarna och människor som lider av denna störning har en stark rädsla för att gå upp i vikt och strävar efter att gå ner i vikt.

Även om en person är underviktig kan de fortfarande tro att de är överviktig. Personer med anorexi har ofta följande beteenden:

  • Äta väldigt lite mat
  • Överdriven motion
  • Att räkna kalorier vid varje måltid
  • Känna en stark rädsla för viktökning.

Anorexi kan leda till allvarliga hälsoproblem, bland annat svaghet, håravfall, lågt blodtryck och utebliven menstruation. I svåra fall kan det skada hjärtat och andra organ. 

Bulimia nervosa

Bulimia nervosa är en annan ätstörning som kännetecknas av oro över kroppsbilden. Kvinnor med bulimi har oftast en normalvikt, men ätbeteendet leder till hälsoproblem, uttorkning, hormonell obalans och magsmärtor.

Detta kan innebära att man försöker undvika viktökning efter att ha ätit stora mängder mat genom att:

  • Kräkas
  • Använda laxermedel
  • Fasta

Hetsätning

Hetsätning är ett annat ätstörningssyndrom som kännetecknas av episoder av hetsätning. Det innebär att man äter en stor mängd mat och upplever en saknad kontroll. Personer med en hetsätning brukar inte framkalla kräkningar efter att ha ätit och kan istället leda till fetma och viktökning, som i sin tur kan leda till hjärtproblem och diabetes.

Kvinnor med denna störning kan:

  • Äta snabbt
  • Äta när man inte är hungrig
  • Äta tills man känner obehag
  • Känna skuld eller ånger efter att ha ätit

Bakomliggande orsaker till ätstörningar

Det finns ingen enskild orsak till att drabbas av ätstörningar, utan kan vara en kombination av biologiska, sociala och miljömässiga faktorer.

Biologiska faktorer

Det genetiska anlaget för ätstörningar kan vara en bidragande faktor.

  • Ätstörningar är ofta ärftliga, så om man har en familjemedlem med en ätstörning är risken större att man själv drabbas.
  • Biologiska faktorer i sig kan inte orsaka ätstörningar, utan miljöfaktorer och känslomässiga faktorer har också stor betydelse.

Kulturell och social press

Samhället förmedlar starka budskap om viktökning och kroppsbild. Sociala medier, tidskrifter och ibland skönhetsideal kan leda till ätstörningar. Det verkar ibland som om man glorifierar slankhet, vilket skapar idealiserade och orealistiska förväntningar hos unga vuxna och tonåringar. Möjliga faktorer är:

  • Att jämföra sig själv med en idoliserad person.
  • Rädsla för att bli dömd av andra på grund av sin vikt.
  • Nya trender i kulturen och på sociala medier.
  • Mobbning på grund av kroppsform.

Familjefaktorer

Familjesituationen har också stor betydelse. Några möjliga orsaker är:

  • Kommentarer om vikt
  • Konflikter och stress
  • Kroppsbild
  • Brist på både känslomässigt och fysiskt stöd.

Trauma och stress

Livssituationer som mobbning, förlust av närstående, barndomstrauma, press i skolan och relationsproblem är de främsta orsakerna till ätstörningar. För att få kontroll över sina känslor använder vissa människor matrestriktioner eller hetsätning.

Psykologiska faktorer

Känslomässiga och kognitiva problem är också de främsta orsakerna till ätstörningar.

  • Rädsla för att tappa kontrollen
  • Ångest och depression
  • Stress
  • Strävan efter att vara perfekt
  • Svårigheter att uttrycka känslor

Varningssignaler och tecken på ätstörning

Plötslig viktförändring och ständig kaloriräkning är tidiga varningstecken

Var medveten om att dessa vanor kan leda till ätstörningar och olika tecken kan vara:

  • Plötslig viktförändring.
  • Hoppa över måltider.
  • Räkna kalorier vid varje måltid.
  • Äta i hemlighet.
  • Uppleva humörsvängningar, låg energi och social tillbakadragenhet.
  • Vara uppmärksam på toalettvanor efter måltider.
  • Om en person strävar efter kontroll eller straffar sig själv, är det en varningssignal.

Behandling

Behandlingen måste anpassas efter den enskilda individen och kan variera från person till person. De flesta behöver både medicinsk och psykologisk behandling. Vissa kanske bara behöver psykologiskt stöd.

Tips i vardagen

  • Ät regelbundna måltider.
  • Planera balanserade måltider.
  • Promenader, andningsövningar och samtal med vänner och familj är metoder för att hantera stress.
  • Minska exponeringen för sociala medier som sprider skamkänslor.

Ätstörningar kan vara allvarliga, men många återhämtar sig med rätt stöd och behandling. Terapi, stöd och vård bidrar tillsammans till återhämtningen.+

 Kognitiv beteendeterapi vid ätstörningar

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är till hjälp vid ätstörningar och bidrar till att förändra de negativa tankar som styr matvanorna. Psykologer lär den drabbade att identifiera sina olämpliga tankar. Terapin använder praktiska steg och därefter testas dessa tankar genom små handlingar. 

En person är rädd att små bitar av snacks leder till viktökning. I KBT lär de sig att äta snacksen och se reaktionerna och med tiden märker de att rädslan försvinner. Med kognitiv beteendeterapi lär man sig också hanteringsstrategier för begär och stress. I denna terapi är hemuppgifter vanliga. KBT är en gradvis terapiform där man övar färdigheter mellan sessionerna. Sessionerna pågår vanligtvis under flera veckor.

Vad man kan förvänta sig av en terapi?

Först ger terapeuten vägledning om matvanor, mönster och känslor, därefter sätts mål upp. Terapeuten kan även uppmuntra till att föra dagbok över tankar och måltidsrutiner. Förändringar sker gradvis och terapin omfattar problemlösning, rollspel och planering inför svåra situationer. Framstegen följs upp under hela behandlingperioden. Terapeuterna samarbetar även med läkare om medicinska problem uppstår.

Förebyggande åtgärder och tidiga insatser

Förebyggande arbete fokuserar alltid på respekt för kroppen och hälsosamma matvanor. Undervisa om kroppens mångfald. Undvik att prata om förnedring och bantning. Främja självkänsla och stresshantering. Tidig hjälp ökar chansen till återhämtning. Om man känner tecken och symptom, prata med skolsköterskan eller vårdpersonal.

Viktiga punkter

  • Ätstörningar är psykiska tillstånd som har koppling till vikt och kropp.
  • Kvinnor drabbas oftare än män.
  • Vanliga ätstörningar hos kvinnor är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. De har negativa effekter på både den psykiska och fysiska hälsan.
  • Genetiska, kulturella och psykologiska faktorer, samt trauman är de främsta orsakerna.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) och rätt stöd är till hjälp vid behandling.
  • Att främja en hälsosam kost, hög självkänsla och känslomässigt välbefinnande kan vara en stor hjälp.

Våga be om hjälp

Att drabbas av en ätstörning under tonåren och i tidig vuxen ålder leder till stress och en känsla av överväldigande. Tonåringar och unga vuxna med ätstörningar isolerar sig, vilket kan öka risken för depression och ångest. Det är viktigt att behandla dessa ätstörningar.

Behandlingen ser olika ut för alla och man behöver hjälp som respekterar integriteten. Om man lider av en ätstörning och vill ha hjälp kan man boka en tid hos oss på psykiatriker.se hos en psykolog eller psykiatriker. Vi erbjuder även konsultationer via ljud och video.