Ätstörningar inom psykisk hälsa

Ätstörningar är allvarliga psykiska störningar. De kan påverka både ätbeteende och kroppsbild. Enligt forskning är bantning och bristande kroppstillfredsställelse de största riskfaktorerna för denna störning. Familjehistorik, ångeststörningar och beteendefixering är andra utlösande faktorer. Samtidigt är sociokulturella påtryckningar också en riskfaktor för denna störning. Det inkluderar kroppsskam och viktstigmatisering. Ätstörningar är kopplade till flera andra psykiska problem. Personlighetsrelaterade problem förekommer vid anorexi och bulimi. Hetsätningsstörning är dock kopplad till ångest och depression. Negativ kroppsbild ökar låg självkänsla, social ångest och depressiva symptom. Sammantaget påverkar ätstörningar kraftigt det psykiska välbefinnandet. Dessutom minskar de livskvaliteten och prestationsförmågan i vardagen. Denna artikel riktar sig till att förklara olika typer av ätstörningar och dess symptom. Vidare kommer du också att få information om behandling av ätstörningar.

Olika typer av ätstörningar

Följande är de vanligaste ätstörningarna som erkänns inom psykisk ohälsa:

1. Anorexia nervosa

Anorexia nervosa innebär en kraftig begränsning av matintag och en extrem rädsla för att gå upp i vikt. Personer med anorexi upplever sig själva som överviktiga, även när de är på en farlig underviktig nivå. De undviker att äta, räknar tvångsmässigt kalorier och/eller tränar för mycket. En stor del av deras självkänsla är beroende av kroppsform och vikt.

Vanliga tecken:

• Äter mycket små portioner mat
• Överdriven rädsla för att gå upp i vikt
• Förvrängd kroppsbild och känner sig stor även när man är underviktig
• Tvångsmässig vägning, granskning i spegeln
• Undviker familjemiddagar eller sociala situationer

2. Bulimia nervosa

Bulimi innebär cykler av hetsätning och kräkningar. En person kan äta stora mängder mat på kort tid, därefter försöker personen ”återställa” ätandet genom kräkningar, överdriven träning eller laxermedel. Till skillnad från anorexi kan personer med bulimi vara normalviktig, vilket kan göra störningen mindre synlig.

Vanliga tecken:

• Återkommande episoder av onormalt stora matintag
• Känslan av att tappa kontrollen när man äter
• Kräkningar efter måltider
• Skuldkänslor, skam och hemlighetsmakeri kring ätandet
• Halsont, tandlossning eller magproblem på grund av kräkningar
• Bulimi är känslomässigt utmattande och fysiskt destruktiv

3. Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning omfattar personer som konsumerar överdrivet mycket mat utan kontroll. Men till skillnad från bulimi förekommer ingen kräkning. Ofta äter en person med hetsätningsstörning snabbt, när de inte är hungriga eller äter tills de känner sig obehagligt mätta. Efteråt kan de känna skam, skuld eller nedstämdhet.

Vanliga tecken:

• Äta stora mängder i avskildhet
• Känslomässigt ätande för att hantera stress
• Känslan av att tappa kontrollen under matintag
• Starka känslor av skam eller skuld efter hetsätning
• BED är vanligt och kopplat till emotionella problem. Till exempel ensamhet, stress eller låg självkänsla

4. Undvikande restriktiv ätstörning (ARFID)

Undvikande av mat på grund av oro för att sätta i halsen eller problem med matens konsistens. Dessutom kännetecknas ARFID av bristande intresse för att äta. Problem med kroppsbilden är inte orsaken till ARFID men är vanligare hos barn, men drabbar även vuxna. 

Vanliga tecken:

• Begränsat utbud av accepterade livsmedel
• Rädsla för att äta på grund av tidigare erfarenheter av att sätta i halsen eller kräkas
• Viktminskning eller dålig tillväxt hos barn
• Näringsbehov som inte tillgodoses

5. Pica

Pica är en störning där man äter sådant som inte är mat, som kritor, jord, papper, tvål eller lera. Det kan vara farligt eftersom dessa föremål inte är avsedda att förtäras. Det kan därför orsaka blockeringar, förgiftning eller infektioner.

6. Ruminationssyndrom

Ruminationssyndrom är upprepade uppstötningar av mat efter att man har ätit. Personen kan tugga maten på nytt och svälja den igen eller spotta ut den. Det görs inte medvetet och har inte heller något samband med oro över kroppsbilden.

Orsaker till ätstörningar

Det finns inte en enskild orsak till ätstörningar. De är resultatet av en kombination av psykologiska, miljömässiga, sociala och biologiska faktorer. De viktigaste faktorerna listas nedan:

1. Psykologiska faktorer

Personer med ätstörningar har ofta olika emotionella eller kognitiva problem, bland annat:

1. Låg självkänsla
2. Perfektionism
3. Hög känslighet för kritik
4. Svårigheter att uttrycka känslor
5. Depression eller ångest
6. Rädsla för att tappa kontrollen

2. Social och kulturell press

Samhället sänder ofta starka budskap om kroppsbild och kroppsuppfattning. TV, sociala medier, tidningar och skönhetsideal. Detta verkar ofta glorifiera slankhet och skapar orealistiska förväntningar, särskilt hos tonåringar.

• Jämförelse med redigerade eller filterbelagda bilder
• Rädsla för att bli bedömd på grund av sin kroppsform
• Trender i sociala medier och kosthållningskultur
• Grupptryck eller mobbning på grund av utseende

3. Påverkan av familjen

Familjeförhållanden har stor betydelse. Möjliga bidragande faktorer är bland annat:

• Överdriven betoning på bantning eller kroppsbild inom familjen
• Kritiska kommentarer om kroppsvikt
• Stora konflikter eller stress inom familjen
• Brist på emotionellt stöd
• Psykisk ohälsa inom familjen

4. Trauma och stress

Stressfaktorer i livet som barndomstrauman, mobbning, förlusten av en närstående, relationsproblem eller akademisk press. Alla dessa faktorer kan utlösa ätstörningar. Vissa människor har använt matrestriktioner eller hetsätning som ett sätt att få emotionell kontroll när andra områden i livet känns överväldigande.

5. Biologiska och genetiska faktorer

Även om ätstörningar är psykologiskt betingade kan sårbarheten öka genom genetiken. Forskning har visat att:

• Personer som har familjemedlemmar med ätstörningar löper högre risk
• Beteenden kan påverkas av hjärnkemikalier kopplade till hunger, belöning och känslor.
• Genetik i sig orsakar inte ätstörningar, utan miljön och känslor har också stor betydelse.

Psykoterapi vid ätstörningar

Den mest effektiva och huvudsakliga behandlingen är psykoterapi och kallas vanligtvis för samtalsterapi. Nedan följer några av de mest undersökta och hjälpsamma terapierna:

1.  Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi är den vanligaste rekommenderade terapin för ätstörningar. Den fokuserar på hur personen kan identifiera och förändra ohälsosamma tankar om mat, vikt och kroppsbild. Den fokuserar på att bryta cykeln av negativa tankar (”Jag är fet”, ”Jag ska inte äta”) och minska hetsätande eller kräkande beteenden, utveckling av hälsosammare färdigheter för att hantera situationer och förbättrad emotionell reglering. Den lär ut praktiska vardagliga färdigheter så att personen kan kontrollera sitt beteende, istället för att låta känslorna ta över.

2. Familjebaserad terapi

Den möjliggör så föräldrar och familjemedlemmar blir aktiva deltagare i återhämtningen. I denna terapi lär sig familjen hur man stöttar hälsosamma matvanor. Skadliga mönster i hemmet korrigeras och föräldrarna hjälper till med att strukturera måltiderna och erbjuder emotionellt stöd. Denna terapi stärker hemmiljön, något som anses vara absolut nödvändigt för unga patienter. 

3. Dialektisk beteendeterapi

DBT är till hjälp när ätstörningar är kopplade till emotionell instabilitet eller självskadebeteende. Den lär ut mindfulness, emotionsreglering, stresstolerans och hälsosamma interpersonella färdigheter. Dessutom lär sig människor hur man hanterar obehagliga känslor.

4. Interpersonell terapi

Den fokuserar på att förbättra interpersonella relationer och kommunikationsmönster. De flesta människor har episoder av hetsätning eller kräkning. Ofta utlöst av ensamhet, konflikter eller avvisande. Den hjälper människor att lära sig hälsosammare sätt att interagera med andra. 

5. Näringsrådgivning (icke-medicinsk)

En kvalificerad näringsrådgivare kan hjälpa dig att förstå vad balanserad kost innebär. Dessutom kan du utveckla flexibla och realistiska måltidsplaner. Lär dig att återknyta kontakten med din kropps hungersignaler och mättnadskänsla. Bygg upp en hälsosam relation till mat. Detta är inte medicinsk behandling, utan en del av psykoterapi.

Viktiga punkter

1. Ätstörningar är ett allvarligt psykiskt hälsoproblem och kan förändra matvanor på ett negativt sätt. Dessutom påverkar det starkt kroppsbilden, självkänslan och humöret.
2. Riskfaktorer är bland annat bantning, otillfredsställelse och skam med kroppen. Dessutom kan viktstigmatisering, press från sociala medier och kritik från familjen orsaka ätstörningar och påverka relationen mellan mat och kropp.
3. Anorexi, bulimi, hetsätning, pica, ARFID och ruminationssyndrom är alla vanliga typer av ätstörningar.
4. Olika psykoterapier och stödsystem hjälper till att förebygga och behandla ätstörningar.

Slutsats

Ätstörningar är allvarliga men behandlingsbara psykiska tillstånd. De påverkar hur man tänker, känner och beter sig i relation till mat och sin egen kropp. Medvetenhet om anorexi, bulimi, hetsätningsstörning, ARFID, pica och ruminationsstörning kan hjälpa en person att förstå att dessa störningar innebär mycket mer än att banta eller äta för mycket. De innebär djupa känslomässiga konflikter. Samtidigt finns det faktorer som bidrar till sjukdomen, såsom psykisk press och sociala påverkningar. Dessutom är familjemiljö, trauma, stress och ibland biologiska faktorer. Flera evidensbaserade psykoterapier såsom KBT, FBT, DBT och IPT. Alla är till hjälp vid behandling av ätstörningar. Ett starkt stödsystem – familj, vänner, yrkesverksamma – är avgörande för tillfrisknandet genom medvetenhet, medkänsla och tidiga insatser. Personer med ätstörningar kan återta kontrollen över sina liv. Även om ätstörningar inte är en fråga om val, är det absolut möjligt att bli frisk med rätt hjälp och stöd.Du kan boka en tid hos psykiatriker.se och få stöd av en legitimerad psykiatriker för professionell hjälp vid psykisk ohälsa. 

Vanliga frågor

Hur kan man behandla ätstörningar?

Behandlingen omfattar kostrådgivning, medicinsk vård och samtalsterapi – individuellt, i grupp eller inom familjen.

Vad kan orsaka en ätstörning?

Risken ökar om en förälder eller ett syskon har haft en ätstörning eller andra psykiska problem. Personer med en bakgrund av trauma, ångest, depression eller tvångssyndrom ökar pckså risken.