Psykiska besvär är hälsotillstånd som påverkar hur människor tänker, känner och till och med agerar kan handla om till exempel ångest, depression och stressrelaterade problem. Dessa tillstånd kan påverka vardag, arbete och till och med relationer. Vissa kan utveckla psykiska besvär på grund av vissa riskfaktorer, medan andra förblir psykiskt starka tack vare skyddande faktorer. Dessa faktorer kan ha sin grund i familjen, samhället och till och med personliga vanor. Riskfaktorer kan vara fysiska, känslomässiga eller sociala. De orsakar inte alltid en sjukdom, men kan öka sannolikheten för att den uppstår. Vissa risker uppstår redan i mycket tidig ålder, till exempel under barndomen. Ju fler riskfaktorer en person har, desto större är risken för att problem uppstår.

Dessa risker byggs upp över tid och påverkas i allmänhet av miljön och livsstil. De formas av var man bor och hur man faktiskt växer upp. I varje land, inklusive moderna och utvecklade områden kan dessa faktorer variera. Att förstå sådana faktorer kan bidra till att förklara varför psykisk ohälsa skiljer sig från person till person. Att sprida kunskap och lära sig mer om detta gör psykisk ohälsa lättare att förstå för alla. 

Riskfaktorer

Riskfaktorer är först och främst faktorer som ökar risken för psykiska besvär och kan drabba vem som helst, oavsett ålder eller livsfas. Som vi har kan se nedan kan riskfaktorerna vara fysiska, känslomässiga eller sociala. I många områden är social stress en viktig faktor. Sammantaget utgör riskfaktorerna en påfrestning på den psykiska hälsan. 

Vanliga riskfaktorer vid psykiska störningar

Vanliga riskfaktorer vid psykiska störningar
Det finns flera riskfaktorer för psykisk ohälsa, såsom kronisk sjukdom, familjekonflikter eller ekonomiska problem.
  • Stressande livshändelser kan utlösa psykiska problem.
  • Familjekonflikter eller dåliga relationer.
  • Ekonomisk stress
  • Fysisk ohälsa
  • Brist på socialt stöd 
  • Missbruk 
  • Sömnproblem kan också öka sårbarheten.

Andra faktorer, som press på jobbet, studier eller social stigmatisering, kan bli vanliga utlösande faktorer. 

Biologiska och personliga risker

Om vi talar om det biologiska perspektivet har genetiken en bidragande del vid psykiska besvär. Hjärnans kemiska processer kan också påverka humör och beteende. Det finns även personlighetsdrag, som till exempel låg självkänsla som kan öka risken för att drabbas av psykiska besvär.

Kroniska sjukdomar kan orsaka känslomässig stress och hormonella förändringar kan påverka den psykiska balansen och leda till känslomässig tillbakadragenhet. Upplevelser under den tidiga barndomen formar också den känslomässiga hälsan. Dålig förmåga att hantera situationer kan göra det svårare att hantera stress och depressiva tankar. Negativa tankemönster kan också öka ångesten, och ålder kan påverka risknivåerna. Sammantaget kan vi säga att personliga faktorer är starkt kopplade till den psykiska hälsan.

Sociala och miljömässiga risker

Socialt sett är ensamhet en av de största riskfaktorerna. Att bo i stan kan ibland öka stressnivån. Våld i samhället påverkar den psykiska hälsan, och naturkatastrofer kan leda till stress och känslomässiga påfrestningar. 

Den kulturella pressen kan leda till stress och ångest, bristande utbildning kan också begränsa medvetenheten om psykiska hälsoproblem. Arbetslöshet kan däremot ge upphov till känslor av värdelöshet. I mildare form kan migration, omplacering och digital stress från sociala medier leda till emotionell påfrestning och orsaka psykisk ohälsa. Miljörisker beror ofta på geografiskt läge. 

Vad skyddande faktorer innebär?

Det finns skyddande faktorer som kan bidra till att minska riskerna för psykisk ohälsa. De tenderar att stärka den känslomässiga styrkan och motståndskraften. Dessa faktorer hjälper människor att hantera stress bättre och tack vare skyddande faktorer klarar man av svårigheter och vänder sig till sin familj och vänner med sina personliga vanor.

Skyddande faktorer tenderar att förbättra situationen och leda till framsteg. De fungerar som ett skydd mot psykiska besvär. Även i svåra situationer ger de ett starkt stöd och är mycket viktiga för den långsiktiga psykiska hälsan. Olika kulturer har olika skyddssystem. Sammantaget balanserar de effekterna av olika riskfaktorer.

Vanliga skyddsfaktorer

Ett starkt familjestöd bidrar till känslomässig stabilitet, å andra sidan minskar goda vänskapsrelationer känslan av ensamhet. En positiv studie- eller arbetsmiljö stärker självförtroendet och ger tillgång till hälso- och sjukvård som främjar den psykiska hälsan.

Det är sant att hälsosamma livsvanor förbättrar humöret och ger mer energi. Regelbunden sömn bidrar till känslomässig balans, och fysisk aktivitet minskar stressnivån.

Andliga eller kulturella uppfattningar kan ge tröst, och utbildning ökar medvetenheten om psykisk ohälsa. Samhällsstödet skapar dock en känsla av tillhörighet.

Personliga styrkor som skydd

Personliga styrkor, såsom självförtroende, emotionell medvetenhet och problemlösningsförmåga, kan fungera som en skyddande faktor för mental hälsa.

Självförtroende hjälper människor att möta utmaningar med ett lugn. Att ha en problemlösningsförmåga minskar stressen i svåra situationer. Att ha känslomässig medvetenhet förbättrar självkontrollen, optimism är ett bra alternativ och bidrar till att främja positivt tänkande. God kommunikation är också ett utmärkt sätt att uttrycka känslor, liksom anpassningsförmåga och bidrar till att hantera förändringar på ett effektivt sätt. Vanor som främjar egenvård är bra för att stärka den psykiska hälsan. 

Mindfulness hjälper människor att leva i nuet, och motståndskraft hjälper människor att återhämta sig efter motgångar. Personliga styrkor fungerar som ett inre skydd.

Varför det är viktigt att förstå dessa faktorer

Att förstå riskfaktorerna bidrar till att tidigt upptäcka psykiska problem. När man är medveten om dessa skyddande faktorer kan man bygga upp sin känslomässiga styrka. Medvetenhet bidrar till att minska stigmatiseringen inom olika grupper. 

Människor tenderar att bättre förstå sina egna känslor, och familjemedlemmar kan stötta varandra på ett effektivare sätt som leder till en ökad öppenhet kring psykisk ohälsa och känslomässig medvetenhet. Sammantaget bidrar all denna kunskap till en hälsosammare livsstil. 

Viktiga punkter

  • Skyddande faktorer bidrar till att minska risken för psykiska besvär som depression och ångest.
  • Både skyddande och sociala faktorer samverkar för att forma den psykiska hälsan.
  • Alla dessa faktorer varierar mellan olika människor och platser.
  • Att förstå dem gör det lättare att förstå psykisk ohälsa.
  • Det hjälper till att förklara varför vissa människor kämpar mer än andra.

Avslutande tankar

Psykiska besvär påverkas av flera faktorer och det finns riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av psykiska besvär. Skyddsfaktorer finns till för att minska dessa risker. Det är sant att båda dessa faktorer varierar mellan olika människor och miljöer. När man väl har lärt sig dessa faktorer blir det lättare att förstå psykisk ohälsa och de begrepp som hör till. Detta hjälper oss att förstå varför vissa människor har det svårare än andra. Medvetenhet är nyckeln till att känna igen dessa känslomässiga utmaningar, och enkel kunskap om dem gör verkligen skillnad. Om du känner att du behöver veta mer om risk- och skyddsfaktorer kan du kontakta våra psykiatriker via psykiatriker.se för en video- och telefonkonsultation.