Har du någonsin känt dig orolig över mat, din vikt eller hur din kropp ser ut? Om ja, så är du inte ensam, och det är okej att prata om det. Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som kan leda till negativa konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. 

Många tror att ätstörningar bara handlar om mat, men de är betydligt mer komplexa. I den här artikeln definieras ätstörningar samt de risk- och sårbarhetsfaktorer som ökar risken för att utveckla dem.

Många faktorer samverkar för att orsaka ätstörningar. Riskfaktorer är de faktorer som ökar sannolikheten för att ett problem uppstår och sårbarhetsfaktorer innebär att man reagerar starkare på både stress och press. 

Dessa tillstånd visar på psykiska besvär som behöver både behandling och förståelse. Vanliga ätstörningar är anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning.

Vad ätstörningar innebär?

Ätstörningar är psykiska störningar som påverkar både beteenden kring mat och uppfattningen av kroppsbilden. Några symptom på ätstörningar kan vara: 

  • Att äta väldigt lite mat. 
  • Att äta väldigt stora mängder mat.
  • Att känna stor oro över kroppsvikten.
  • Att försöka kontrollera vikten på ohälsosamma sätt.
  • Kroppen och hjärnan tar skada av dessa beteenden.
  • Uppleva trötthet, svaghet och nedstämdhet.
  • Vissa upplever magproblem och hjärtproblem.

Ätstörningar är inte något man väljer. Tillstånden kräver behandling och stöd från andra.

Risk- och sårbarhetsfaktorer som bidrar till ätstörningar

Biologiska riskfaktorer för ätstörningar: Hjärnkemi, genetik och hormoner

Ätstörningar utvecklas genom en process som tar tid att utveckla. Tillståndet växer fram gradvis och experter på området förklarar att många faktorer samverkar.

En person upplever tre olika tillstånd, däribland stress, samtidigt som självförtroendet är lågt och att man utsätts för press kring kroppsbilden. Kombinationen av dessa faktorer ökar risken för att utveckla en ätstörning.

Följande faktorer kan öka risken och sårbarheten för ätstörningar:

Att lära sig mer om dessa områden hjälper oss att förstå hur ätstörningar utvecklas.

Biologisk sårbarhet

Biologiska faktorer har sitt ursprung i människokroppen. Genetiska faktorer, hormoner och hjärnans struktur är de viktigaste faktorerna.

Genetik

  • Ätstörningar som förekommer inom familjen.
  • Risken kan vara högre för dem som har en familjemedlem som drabbats av en ätstörning, vilket ökar risken för att man själv utvecklar en ätstörning.

Hjärnans kemi

  • Hjärnan använder signalsubstanser för att reglera både känslotillstånd och matintag.
  • Hjärnan använder serotonin som en viktig signalsubstans som styr tre kroppsfunktioner, bland annat humör, sömn och mättnadskänsla efter måltider.
  • Förändringar i serotoninnivåerna kan påverka hunger och känslor som kan leda till en ätstörning.

Hormoner

  •  Hormoner fungerar som organ i kroppen och styr olika kroppsfunktioner.
  • Dessa ämnen reglerar tre viktiga funktioner: hunger, tillväxt och humörreglering.
  • Kroppen genomgår hormonella förändringar som påverkar både matvanor och känslomässiga reaktioner.

Psykologisk sårbarhet

Sambandet mellan psykologiska faktorer, känslor och tankar påverkar hur vi människor uppfattar sin egen identitet och sitt utseende.

Låg självkänsla

  • Låg självkänsla innebär att en person inte mår bra med sig själv. Personen tror att de inte uppfyller sina egna krav på värdighet.
  • Man börjar fundera över sin kroppsvikt och kroppsform och avgör sitt värde som människa. Detta tankesätt skapar en väg som leder till skadliga kostvanor.

Perfektionism

  • Perfektionism innebär ett behov av att allt ska vara perfekt.
  • Personer med denna egenskap sätter upp extremt ambitiösa mål som de strävar efter att uppnå. Dessa mål leder ofta till besvikelse när de inte lyckas nå dem.
  • Man försöker kontrollera sin vikt genom kostrestriktioner eftersom de vill få större kontroll över sina kroppar.

Ångest och depression

Psykiska besvär utgör en fara för de personer som drabbas av dem. De två vanligaste psykiska åkommorna är ångest och egentlig depression. 

  • Personer med ångest lägger alltför mycket tid på att oroa sig för sitt utseende och sina matvanor.
  • Personer med depression upplever en intensiv känslomässig smärta som gör att de känner sig utmattade. En persons känslomässiga tillstånd påverkar både matvanor och matuppfattning. Hur en person ser på sin egen kropp definierar kroppsbilden.
  • Vissa människor är missnöjda med sin kroppsform eller storlek. De tror att de överskrider normala viktgränser som egentligen inte gäller för deras kroppsutseende.

Familjefaktorer

Människor utvecklar sin inställning till matkonsumtion och kroppsvikt utifrån sin familjebakgrund. En stödjande familjemiljö skyddar personen mot att utveckla en ätstörning. 

Kommentarer om vikt

Frekventa kommentarer om vikt eller kroppsform kan skada självförtroendet. Dagliga interaktioner med andra kan leda till en negativ kroppsuppfattning. 

Kostkultur

Vissa familjer lägger stor vikt vid bantning eller viktminskning. Detta skapar en miljö där människor tror att strikta bantningsmetoder är ett normalt beteende. Denna inställning kan forma matvanorna långt in i framtiden.

Sociokulturella faktorer

Samhället påverkar hur människor uppfattar sitt utseende. Olika kulturer fastställer strikta normer som definierar det ideala utseendet för människokroppen. Dessa föreställningar kan skapa en press.

Mediernas inflytande

TV-program, tidningar och webbplattformar visar bilder på människor som antingen är extremt smala. Många av bilderna är redigerade. Människor jämför sig med dessa bilder. Denna jämförelse kan få dem att känna sig missnöjda med sina egna kroppar.

Påtryckningar från sociala medier

  • Sociala medier ökar användarnas benägenhet att jämföra sitt utseende med andras. Många delar bilder som visar ett perfekt eller redigerat utseende.
  • Personer som ofta ser dessa bilder känner press att uppnå samma utseende.

Viktstigmatisering

  • Viktstigmatisering uppstår när människor bedömer andra utifrån deras kroppsvikt.
  • Personer som utsätts för denna typ av dömande kan känna skam eller stress. Dessa känslor kan leda till att de väljer ohälsosamma matvanor.

Stress och livets utmaningar

  • Stressande och svåra livshändelser kan leda till psykiska problem.
  • Arbetsrelaterad press, relationsproblem och stora livsförändringar är exempel på stressfaktorer.
  • Vissa människor försöker kontrollera sitt ätande när de känner sig stressade. Andra kan äta mer som ett sätt att hantera sina känslor.

Könsskillnader

  • De sociala normer som finns i samhället påverkar män och kvinnor på olika sätt.
  • Kvinnor måste leva upp till en social förväntan som kräver att de håller en låg vikt, medan män känner en social förväntan som kräver att de bygger upp en muskulös kropp. Dessa krav kan leda till förändringar i matvanor och kroppsuppfattning.

Att främja hälsosamma vanor och öka medvetenhet

Medvetenhet om kroppslig mångfald och hälsosamma vanor är de första stegen mot läkning

Följande åtgärder bör betraktas som hjälpsamma:

  •  Att förstå att alla kroppar har olika former och storlekar.
  • Uppmuntra  människor att respektera sina kroppar och undvika jämförelse.
  • Rådgivning och psykiatrisk vård kan hjälpa människor att hantera stress och känslor.
  • Att lära sig att många bilder i media är redigerade kan minska pressen att se ut på ett visst sätt.

Behandlingar

Ätstörningar kan behandlas och de flesta som får rätt behandling blir helt återställda. Den drabbade behandlas genom en kombination av terapi, kostrådgivning och medicinsk stöd.

Kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandlingsmetod och hjälper den drabbade att utveckla bättre metoder för att hantera sina matvanor och kroppsuppfattning.

Viktiga punkter

  • Ätstörningar är komplexa hälsotillstånd som påverkar både den fysiska och den psykiska hälsan negativt.
  • Risk- och sårbarhetsfaktorer för ätstörningar omfattar psykologiska utmaningar, biologiska faktorer och såväl sociala påtryckningar.
  • Familjemiljö, stressande händelser och kulturella förväntningar är också bidragande faktorer.
  • Genom ökad allmän medvetenhet, utbildningsprogram och lämplig behandling kan människor återhämta sig.

Våga be om hjälp

För många är det svårt att klara sig på egen hand, och de måste söka professionell hjälp. Det kan vara till hjälp att prata med en familjemedlem, vän, lärare eller vårdpersonal. För att få professionell hjälp kan man besöka oss på psykiatriker på psykiatriker.se. Alla förtjänar icke-dömande och konfidentiell hjälp.Boka en tid på vår webbsida för att få hjälp.