Psykisk hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar hur människor tänker, känner och hanterar vardagen. Även om alla kan drabbas av psykiska problem är vissa människor mer utsatta. Orsakerna till denna utsatthet kan variera; det kan handla om större känslomässiga, fysiska, sociala eller ekonomiska utmaningar. Dessa upplevelser kan öka stressen, vilket gör det svårare att upprätthålla ett bra psykiskt välbefinnande.
Psykisk hälsa hos utsatta grupper innebär en högre risk för psykiska svårigheter. Det kan också vara svårare för dem att få stöd. Detta kan bero på sociala, ekonomiska, hälsorelaterade eller miljömässiga omständigheter. Exempel är människor som lever i fattigdom, är hemlösa, utsätts för diskriminering och är socialt isolerade. |
Viktiga punkter
- Vissa grupper står inför större utmaningar på grund av sina levnadsförhållanden.
- Dessa förhållanden kan handla om hälsotillstånd, sociala erfarenheter eller livsfaser och kallas ofta för utsatta grupper.
- Att upptäcka känslomässiga svårigheter i ett tidigt skede kan förhindra att problemen förvärras.
- Att lyssna utan att döma och erbjuda stöd hjälper människor att känna sig förstådda och uppskattade.
- Psykiska problem kan förbättras med rätt vård, hälsosamma hanteringsstrategier och professionell vägledning.
Överblick av utsatta grupper och psykisk hälsa
Utsatta grupper löper ökad risk att drabbas av psykiska problem eller är mer ”utsatta” för att drabbas av psykiska problem eller störningar. Utsattheten hos dessa grupper beror på ytterligare utmaningar, som kan omfatta biologiska, sociala och psykologiska faktorer.
Utsatta grupper är ofta:
- Barn och ungdomar
- Äldre
- Människor med funktionsnedsättning
- Människor med långvariga fysiska sjukdomar
- Människor i ekonomisk utsatthet
- Vårdgivare
- Flyktingar
- Trauma överlevare
Dessa människor kan stå inför hinder som gör det svårt att få tillgång till stöd inom psykisk ohälsa eller att be om hjälp.
Utsatta grupper inom psykisk hälsa
Utsatta grupper består av personer som löper större risk att drabbas av psykiska problem. Det kan bero på svåra livsomständigheter, hälsotillstånd, diskriminering, trauma eller begränsad tillgång till stöd. Att vara utsatt betyder inte att en person är svag, utan helt enkelt att personen kan stå inför extra utmaningar, vilket kräver förståelse och lämplig vård.
Läs mer om olika behandlingsalternativ och sök professionell hjälp på Psykiatriker.se när du är redo.
Definition av utsatthet när det kommer till psykisk hälsa
Utsatthet innebär att en person har en högre risk att drabbas av psykiska problem och kan också innebära att man har färre resurser för att hantera stress.
Sociala och miljömässiga faktorer
Sociala och miljömässiga förhållanden kan påverka den psykiska hälsan. Dessa inkluderar bostad, inkomst, trygghet, arbete och tillgång till gemenskap. Diskriminering och social ojämlikhet kan också öka pressen över tid.
Grupper som kan löpa större risk för psykisk hälsa
Människor som har utsatts för tuffa tider eller särskilda svårigheter tillhör utsatta grupper. Det handlar om människor som har överlevt traumatiska händelser eller levt med långvarig fysisk sjukdom, m.m. Även människor som löper större risk att drabbas av psykiska problem på grund av den livsfas de befinner sig i eller på grund av sin ålder tillhör utsatta grupper. Det handlar om barn, ungdomar och äldre.
Barn och ungdomar
Barn och ungdomar tillhör också utsatta grupperna. Ungdomar genomgår flera känslomässiga, fysiska och sociala förändringar. Skolgång och familjekonflikter påverkar barn i hög grad. De löper också stor risk att bli mobbade och de negativa effekterna av sociala medier och osäkerhet över framtiden kan också påverka deras psykiska hälsa.
Äldre
Äldre kan uppleva ensamhet, sorg, försämrad fysisk hälsa eller minskad självständighet. Arbetet i våra liv skapar en känsla av identitet. När äldre går i pension påverkar det därför deras välbefinnande. Dessutom kan en plötslig förändring efter år av samma rutin påverka dem negativt. Det är viktigt att planera för livet efter pensioneringen så att man inte känner sig betydelselös.
Funktionsnedsättning
Människor med fysiska, intellektuella eller funktionella nedsättningar kan uppleva extra stress. Detta kan orsakas av bristande tillgång, diskriminering eller social isolering. Inkluderande miljöer ger dem en känsla av tillhörighet. För en bättre psykisk hälsa är det viktigt med lika tillgång till hälso och sjukvård, utbildning och sysselsättning.
Långvariga fysiska hälsotillstånd
Att leva med kroniska sjukdomar kan vara känslomässigt påfrestande. Utmattningar till följd av pågående medicinsk behandling, smärta, livsstilsförändringar och osäkerhet om framtiden kan ta hårt på dem. Det kan också bidra till ångest och depression. Samordnat medicinskt och psykologiskt stöd bidrar till att förbättra livskvaliteten, vilket även leder till ett gott psykiskt välbefinnande.
Vårdgivare
Vårdgivare är mycket utsatta för känslomässig och fysisk utmattning. De prioriterar ofta sina egna behov sist, vilket ökar risken för stress och utbrändhet. Att ta pauser, söka stöd och ta hand om sig själv är avgörande för att upprätthålla ett gott psykiskt välbefinnande.
Ekonomiska svårigheter
Ekonomisk stress kan påverka det känslomässiga välbefinnandet, vilket även påverkar självförtroende, relationer och sömn. Oro över bostad, sysselsättning eller dagliga utgifter kan öka känslorna av ångest.
I vissa fall kan det skapa hopplöshet och leda till depression. Tillgång till ekonomisk rådgivning kan vara till hjälp. Stöd till sysselsättning och tjänster för psykisk ohälsa kan också ge viss lättnad.
Flyktingar och upplevt trauma
Flyktingar och människor som överlevt trauman drabbas också av psykisk hälsa. De tillhör dessutom de utsatta grupperna. Människor som har upplevt krig, våld, naturkatastrofer eller tvångsförflyttning bär ofta på känslomässiga sår som kan kvarstå långt efter händelsen.
Social isolering
Starka sociala band skyddar den psykiska hälsan genom att ha hälsosamma sociala relationer bidrar ofta till en bättre psykisk hälsa. Det ger oss en känsla av tillhörighet. De som känner sig isolerade eller frånkopplade från andra kan uppleva nedstämdhet, ångest eller ensamhet. Att delta i aktiviteter, upprätthålla relationer och söka stöd kan minska känslan av isolering.
Kvinnor med hormonell obalans
Kvinnor som upplever hormonell obalans är också utsatta. Hormonell obalans kan orsaka flera hälsoproblem. Kvinnor i klimakteriet löper också stor risk att drabbas av flera psykiska problem.
Hur utsatthet påverkar den psykiska hälsan?
Människor i utsatta grupper kan uppleva olika psykiska problem beroende på sin livssituation.
Depression och ångest
Långvarig stress kan vara förknippad med depression och ångest. En kvalificerad specialist kan ställa en diagnos för dessa tillstånd.
Kronisk stress och traumarelaterade svårigheter
Upprepad stress eller trauma kan påverka sömn, humör och koncentrationsförmåga. Vissa människor utvecklar traumarelaterade svårigheter. En professionell bedömning kan ge klarhet i vad som pågår.
Ensamhet och minskat känslomässigt välbefinnande
Ensamhet kan minska det känslomässiga välbefinnandet och kan även orsaka att stressen känns svårare att hantera.
Påverkan på relationer och vardagslivet
Psykiska besvär kan påverka arbete, studier, familjeliv och dagliga rutiner. Stöd kan hjälpa människor att upprätthålla dessa områden.
Avslutande tankar
Psykiska problem kan drabba vem som helst. Människor som står inför extra utmaningar i livet löper större risk att drabbas och ingår i kategorin av utsatta grupper. Utsatta grupper upplever ofta svårigheter som kan påverka det känslomässiga välbefinnandet. Dessa svårigheter kan omfatta fysiska hälsoproblem, svåra livsfaser eller tidigare upplevelser. Om den psykiska hälsan påverkar vardagslivet kan man boka en tid hos oss på Psykiatriker.se redan idag.
När man bör söka professionell hjälp
Man bör överväga att söka professionellt stöd när känslomässiga svårigheter stör vardagen, påverkar arbets eller skolprestation och försämrar relationer. Psykologer och psykiatriker kan erbjuda bedömning, vägledning, terapi och behandling som är anpassade efter varje individs behov. Om du behöver psykiatriker hjälp kan du vända dig till oss på Psykiatriker.se för en konsultation.
Vanliga frågor
Vad gör en person utsatt för psykiska problem?
Utsatthet kan bero på sociala, ekonomiska, hälsorelaterade eller miljömässiga omständigheter. Utsatthet innebär inte nödvändigtvis att man drabbas av psykiska problem.
Vilka grupper kan löpa större risk när det kommer till psykisk ohälsa?
Grupper som kan löpa större risk är bland annat barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, lever i fattigdom, flyktingar och personer som utsätts för våld. Risken beror på individuella omständigheter.
Kan social isolering påverka den psykiska hälsan?
Ja, social isolering kan öka stress och ensamhet. Regelbunden kontakt med stödjande människor kan hjälpa. Att prata med en specialist kan också hjälpa om isoleringen känns överväldigande.
Hur kan diskriminering påverka det psykiska välbefinnandet?
Diskriminering kan orsaka ihållande stress och minska förtroendet för vården. Det kan också göra att människor är mindre benägna att söka hjälp. Rättvisa och inkluderande vårdtjänster kan bidra till att minska dessa effekter.
Varför stöter utsatta människor på hinder när det kommer till psykiatrisk vård?
Sådana hinder kan vara kostnader, avstånd, stigmatisering, språk och splittrade vårdtjänster. Varje hinder kan stoppa en person från att få stöd i rätt tid. Tydlig information och samordnad vård kan hjälpa.
Var kan man få stöd för psykisk ohälsa i Sverige, Norge och Finland?
Officiella nationella hälsovårdswebbplatser erbjuder aktuell information om tjänster i respektive land. En läkare eller lokal hälsovård kan också hjälpa människor att hitta rätt stöd. Om du vill träffa en psykiatriker för att få professionell hjälp, boka en tid hos oss på Psykiatriker.se redan idag.