Många ungdomar kämpar med sina relationer till mat och kropp. För vissa utvecklas dessa problem till allvarliga ätstörningar, som är psykiska sjukdomar som kännetecknas av störningar i ätbeteendet. Ätstörningar är kopplade till en överdriven fixering vid mat och vikt. Dessutom förekommer ångest i samband med intag av mat. 

Ätstörningar kan också leda till fysiska och känslomässiga problem. Onormala matvanor hos ungdomar börjar ofta som ett sätt att hantera stress på. Dessutom kan perfektionism och känslor av att inte räcka till också leda till ätstörningar.

Konsekvenserna av ätstörningar begränsas inte enbart till kroppen, utan kan också öka risken för psykiska problem. Vänner och föräldrar ignorerar ofta de tidiga varningssignalerna på ätstörningar, vilket kan leda till sen behandling. För att hantera ätstörningar hos ungdomar krävs förståelse för de faktorer som orsakar dem. I den här artikeln förklaras därför olika typer av ätstörningar och orsakerna till dem. Dessutom kan man lära sig mer om behandling av olika ätstörningar. En effektiv behandling måste fokusera på att minska stigmatiseringen och samtidigt bygga upp en positiv relation till mat.   

Vad ätstörningar innebär?

Ätstörningar är en grupp psykiska störningar som är kopplade till mat, vikt och kropp. Personer med ätstörningar har konstanta tankar och känslor kring mat. Dessutom vidtar de åtgärder och lägger ner både pengar och tid på sitt ätbeteende som påverkar alla delar i livet och leder till försämrad livskvalitet. Dessutom påverkar ätstörningar prestationsförmågan på jobbet eller i skolan. Utöver detta har ätstörningar även en negativ påverkan på mellanmänskliga relationer. Ett av de utmärkande dragen hos ätstörningar är den skadliga påverkan den har på den fysiska hälsan.  

Olika typer av allvarliga ätstörningar hos ungdomar

Olika typer av allvarliga ätstörningar hos ungdomar
Psykiska problem hos vuxna: Många sjukdomar som depression och ångest är vanliga

1. Anorexia nervosa

Personer med anorexia nervosa begränsar kraftigt sitt intag av livsmedel och kalorier, ibland till och med så pass att de slutar äta helt. Sjukdomen kännetecknas av en tvångsmässig önskan att gå ner i vikt. Dessutom vägrar de drabbade att äta de hälsosamma mängder mat som krävs för deras kroppstyp och aktivitetsnivå.

2. Bulimia nervosa

En person med bulimia nervosa hetsäter i samband med kompensatoriska beteenden. Personer med bulimi äter stora mängder mat och efter måltiden vidtar personen åtgärder för att förhindra viktökning, till exempel framkallad kräkning och överdriven träning.

3. Hetsätningsstörning

Hetsätning kallas även tvångsmässigt ätande. Vid en hetsätningsstörning äter personen mer mat än vanligt under en kort tidsperiod, oftast inom två timmar. Dessutom äter personer med en hetsätningsstörning snabbare. Utöver detta upplever de också skuldkänslor och obehag efter det överdrivna ätandet. 

4. Undvikande restriktiv ätstörning (ARFID)

ARFID är ett tillstånd där en person begränsar sitt matintag som kan bero på flera orsaker. De har först och främst ett lågt intresse för att äta och ser ätandet som en syssla, snarare än något som kan avnjutas. Dessutom kan negativa upplevelser i samband med mat, såsom kräkningar, leda till begränsat matintag.

Riskfaktorer vid ätstörningar

Det finns flera olika faktorer som kan orsaka ätstörningar, bland annat:

  • Om en familjemedlem har en ätstörning ökar risken för att själv utveckla en störning.
  • Traumatiska livshändelser.
  • Kulturella skönhetsideal.
  • Att banta i mycket ung ålder.
  • Andra psykiska besvär, såsom ångest och depression.

Behandlingsmetoder

Behandlingsmetoder
Förekomst av psykiska störningar i Sverige: Depression är mycket vanligt

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi är en beprövad behandlingsmetod vid ätstörningar och fokuserar på två huvudkomponenter. Den ena är det onormala ätbeteendet och den andra omfattar de tankar som leder till de problematiska ätmönstren. 

Familjeterapi

Familjeterapi kan vara till hjälp vid behandling av ätstörningar hos ungdomar. Inom denna terapi lär terapeuterna föräldrarna att visa empati gentemot barnet som lider av en ätstörning. Dessutom ger familjeterapi föräldrarna olika verktyg för att upprätthålla rutiner kring mat.  

Kostrådgivning

En legitimerad dietist med utbildning inom ätstörningar kan hjälpa till att förbättra matvanorna. Dessutom kan de ta fram näringsrika måltidsplaner. Specialisten kan också ge tips om matinköp, måltidsplanering och matlagning.

Tips att tänka på när man tar hand om någon med en ätstörning

  • Uppmuntra dem att söka hjälp. Ätstörningar är en sjukdom som går att behandla. Informera dem dessutom om sjukdomen och vilka behandlingsalternativ som finns.
  •  När man försöker prata med unga om deras problematiska beteenden känner de sig ofta frustrerade. Var därför beredd på att bli avvisad. Personer med ätstörningar behöver tid för att inse att deras beteende inte är hälsosamt.
  • Om en person precis har börjat sin behandling kan det finnas mycket att arbeta med. De hanterar sina tankar och sitt beteende samtidigt. Var därför vänlig mot dem även om de inte svarar på din vänlighet. Säg till dem att din dörr alltid står öppen för dem utan att du dömer dem.
  • Om du vill ha ett bra samtal, fokusera på deras känslor istället för deras ätbeteenden. Prata inte om deras kroppsvikt eller matvanor framför dem eftersom detta kan trigga dem och de kan känna sig kränkta.

Viktiga punkter

  • Ätstörningar är olika psykiska sjukdomar som är kopplade till kropp, mat och vikt. De har en negativ påverkan på både den psykiska och den fysiska hälsan.
  • Vanliga ätstörningar hos ungdomar är anorexi och bulimi. Dessutom räknas hetsätningsstörning och ARFID till dessa.
  • Gener, trauman och kulturella skönhetsideal är några av riskfaktorerna.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) och familjeterapi kan bidra till behandling av ätstörningar. Dessutom kan kostrådgivning också bidra till att hantera ätstörningar.
  • Om man är anhörig till någon som har en ätstörning, uppmuntra den personen till att söka hjälp. Lyssna dessutom också på personen utan att döma dem. 

Avslutande tankar

Att drabbas av en ätstörning i ung ålder kan kännas väldigt överväldigande. Det är nämligen under dessa år som man formar sin identitet. Ungdomar med ätstörningar isolerar sig ofta och dessutom ökar även risken för depression och ångest. Därför är det viktigt att behandla ätstörningar så snart som möjligt. Men vägen till tillfrisknande ser olika ut för alla, och om man är drabbad förtjänar man hjälp som tar hänsyn till sin integritet. Om man har en ätstörning och vill få hjälp, boka en tid hos våra psykiatriker på psykiatriker.se för att få rådgivning via telefonsamtal eller videokonsultation.