Kan ångest vara farligt?

Ångest är en naturlig mänsklig reaktion och uppstår när vi är oroliga, rädda eller tveksamma inför något. Med andra ord är ångest kroppens sätt att förbereda sig på det som kan hända i värsta fall. Mild ångest är en vanlig kroppsreaktion på hotfulla händelser, eftersom den gör oss alerta och fokuserade när vi förbereder oss inför ett prov, en intervju eller ett viktigt beslut.

Å andra sidan kan ångest bli farlig och skadlig. När den blir svår blir den okontrollerbar och börjar störa dagliga aktiviteter. Vid denna punkt börjar ångesten påverka kroppen och hjärnan och betraktas inte längre som en normal reaktion. Om ångesten lämnas obehandlad kan den gradvis försämra en persons livskvalitet och påverka en persons fysiska stabilitet och emotionella välbefinnande. Därför är det viktigt att förstå riskerna med att trigga ångest. Denna artikel riktar sig till att förklara symptom och behandling av ångest. Dessutom lär du dig mer om olika typer av ångest och dess bakomliggande orsaker.

Normal ångest kontra ångeststörning

Normal ångest

Det är ångest som alla kan känna vid någon tidpunkt i livet. Det är en naturlig kroppsreaktion i stressiga och nya situationer. Man kan uppleva det inför prov, anställningsintervjuer och innan man fattar svåra beslut. Det är tillfälligt och försvinner när den svåra situationen är över. Normal ångest är användbar, gör oss alerta och ökar vår motivation och koncentration. De fysiska symptomen är milda. Man kan till exempel uppleva milda spänningar, oro och rastlöshet. Det viktigaste är att det inte påverkar vardagsaktiviteterna.

Ångeststörning

Ångest blir farlig och ihållande när nivån av oro och ängslan överstiger det normala. En person kan uppleva det utan någon konkret anledning. Det kan allvarligt påverka vardagliga aktiviteter, relationer, studier och arbete. Denna ångest är ihållande och kronisk. En person kan känna den så gott som hela tiden och gör personen trött och rastlös inombords. De fysiska symptomen är intensiva, till exempel snabb hjärtrytm, andnöd, tryck över bröstet och yrsel. Ångeststörning gör vardagen svår. Å andra sidan är det också obligatoriskt och viktigt att söka professionell hjälp.

Varningstecken på ångest

• Ständig oro
• Konstant känsla av rädsla
• Rastlöshet och irritation
• Snabb hjärtrytm
• Överdriven svettning
• Magbesvär
• Tryck över bröstet
• Yrsel och koncentrationssvårigheter
• Övertänkande
• Brist på socialisering och isolering
• Rusande tankar

Olika typer av ångest

1. Generaliserat ångestsyndrom

Personer med generaliserat ångestsyndrom (GAD) upplever ständig oro över vardagliga saker. De upplever ofta trötthet, spänning eller rastlöshet.  Deras arbete, relationer, sömn och allmänna välbefinnande påverkas alla av GAD.

2. Panikångest

En person kan uppleva plötsliga och oväntade episoder av extrem rädsla. Andra symptom är andningssvårigheter, skakningar, svettningar och hjärtklappning. Människors dagliga rutiner och självförtroende påverkas ofta av denna ångest varje gång de drabbas av rädslan för en ny attack.

3. Social ångest

En stark rädsla för sociala situationer är en del av social ångest. Människor är rädda för att bli avvisade, skämmas ut och dömas. Samtidigt hindras deras förmåga att tala, interagera med andra och prestera på grund av denna rädsla. Det kan även påverka relationer, arbete och utbildning.

4. Specifika fobier

Det är en stark rädsla för specifika föremål eller situationer. Höjder, djur eller att flyga är exempel på denna störning. Den verkliga faran är mycket mindre än rädslan. Människor undviker saker som de är rädda för. På grund av detta undvikande påverkas och störs deras dagliga rutiner och livsstil.

5. Agorafobi

Det är rädslan som uppstår i situationer där det är svårt att fly. Till exempel trånga platser, kollektivtrafik eller öppna ytor. Människor kanske inte vill lämna hemmet och stress och ensamhet begränsar deras dagliga aktiviteter.

6. Separationsångest

Extrem rädsla för att separeras från närstående är ett kännetecken för denna störning. När människor separeras från någon känner de sig oroliga eller otrygga. Även om det ofta drabbar barn kan det ibland också drabba vuxna. Det stör arbets- och studielivet och orsakar emotionellt obehag.

7. OCD

OCD omfattar repetitiva beteenden (tvångshandlingar), okontrollerbara och oönskade tankar (tvångstankar). Personer med OCD känner sig tvingade att utföra specifika ritualer för att minska sin ångest. Dessa beteenden kräver mycket tid och ansträngning. Dessa tankar och beteenden stör även de dagliga aktiviteterna.

8. PTSD

Efter en traumatisk händelse utvecklas PTSD. Under denna period upplever personen ångest, mardrömmar, minnesbilder och undviker att tänka på det som hänt. Personen upplever ständig spänning eller vaksamhet. Det påverkar även den dagliga funktionen, relationer, sömn och emotionellt välbefinnande.

Orsaker till ångest

Ångest är resultatet av en komplex koppling mellan biologiska, miljömässiga och neurologiska aspekter.  De vanligaste orsakerna och riskfaktorerna kan vara:

1. Genetik

Familjehistorik av ångest eller andra psykiska störningar är oftast betydande för en ökad risk av att utveckla ångest.

2. Biologiska faktor

Forskning visar att förändringar i hjärnans struktur och funktion ofta utlöser ångeststörningar. Störningar i neurotransmittorer och hjärnans kemiska budbärare kan också leda till ångeststörningar.

3. Personlighetsdrag

Personlighetsdrag som perfektionism, negativitet och låg självkänsla, är alla faktorer som är kopplade till en ökad risk för ångest.

4. Miljöfaktorer

Ibland är miljöfaktorer orsaken till ångeststörningar. Det kan handla om traumatiska händelser, ihållande stress, tidiga trauman och stora livsförändringar. Alla dessa faktorer kan orsaka eller öka ångestnivån.

Ohälsosamma hanteringsmetoder

Ibland använder man ohälsosamma hanteringsmetoder som kan påverka hälsotillståndet och leda till ångeststörningar.

• Undvika problem eller personer.
• Bruka droger eller alkohol för att fly verkligheten.
• Äta för mycket eller hoppa över måltider
• Ta ut sin frustration på andra.
• Tillbringa för mycket tid i ensamhet.
• Överspendera på onödiga saker
• Ignorera sina känslor eller förneka att de finns

Hälsosamma hanteringsmetoder

1. Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är den vanligaste typen av psykoterapi för ångeststörningar. Den visar klienterna hur de kan vända sina negativa tankemönster till positiva. I denna terapi kan en person utmana sina problematiska tankar och övertygelser.

2. Exponeringsterapi

Denna typ av terapi betonar gradvis och direkt exponering för källan till en persons rädsla. Detta kan åstadkommas genom rollspel eller genom att visualisera det skrämmande objektet eller situationen.  Ökad exponering minskar ångesten. Denna process kan ta flera dagar, veckor eller månader.

3. Insiktsorienterad psykoterapi

Denna typ av samtalsterapi undersöker hur tidigare och aktuella händelser kan bidra till ångest.  Den gör det möjligt för människor att hantera olösta svårigheter i sina liv. Den bidrar också till att minska känslor av ångest.

4. Avslappningstekniker

• Mindfulness och meditation förbättrar förmågan att vara närvarande.
• Djupandningsövningar och progressiv muskelavslappning, som båda kan bidra till att lindra spänningar i kroppen.
• Yoga ger kroppen avslappning och hjälper också till att minska stress och ångestsymptom.

5. Hälsosamma livsstilsval

• Ät regelbundet , i rätt tid och ha en balanserad kost
• Begränsa och undvik överdrivet intag av koffein och alkohol
• Se till att få tillräckligt med sömn
• Undvik skärmtid före sänggåendet

Alla dessa vanor kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande.

Viktiga punkter

• Ångest är kroppens förberedelse för det som kan hända. Mild ångest är en naturlig kroppsreaktion på hotfulla situationer.
• Normal ångest varar inte under längre perioder, men störande ångest är kraftig. Den kan påverka vardagen och fortsätta under längre perioder.
• Ångest kan orsaka fysiska symptom. Till exempel hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, magbesvär eller sömnsvårigheter.
• Det påverkar även psykiska och emotionella tillstånd. Det kan handla om ständig oro, irritation, koncentrationssvårigheter och panikattacker.
• GAD, panikångest, social ångest, fobier, OCD, PTSD och separationsångest. Alla dessa är olika typer av ångeststörningar.
• Olika faktorer har betydelse för utvecklingen av ångeststörningar. Det handlar främst om genetik, personlighetsdrag, hjärnans kemi och stressande livshändelser.
• Människor använder ofta ohälsosamma hanteringsmetoder, som undvikande, överätande, tillbakadragande eller substansmissbruk.
• Hälsosam hantering kan vara genom terapi som t. ex. KBT och exponeringsterapi. Samtidigt hjälper avslappningstekniker och medicinering till att effektivt minska ångesten.

Avslutande tankar

Ångest är kroppens naturliga reaktion på allt som orsakar stress. Det kan drabba vem som helst vid olika tidpunkter i livet. Det håller oss vaksamma och redo att bemöta hot. Men om ångesten är mycket stark, eller om den tränger sig in i huvudet och kräver uppmärksamhet, blir det en störning. Denna grad av ångest påverkar hjärnan, kroppen och relationer, och överförs även till arbetet. Livskvaliteten i allmänhet påverkas också. Om den lämnas obehandlad kan den med tiden skada det emotionella och fysiska välbefinnandet. Men den kan kontrolleras genom att leva ett hälsosamt liv och få rätt behandling. Det är viktigt att söka hjälp, vilket är det första och effektivaste steget mot återhämtning. Du kan boka tid på psykiatriker.se och få professionell hjälp av en psykiatriker för din psykiska ohälsa.

Vanliga frågor

Hur känns det att ha riktigt stark ångest? 

Man känner sig orolig, upprörd eller spänd med en akut hotbild, rädsla eller tragedi. Allvarliga fysiska symptom kan vara snabbare hjärtslag, svettningar och tryck över bröstet.

När kan ångest bli farligt?

När ångesten börjar påverka det dagliga livet, inklusive skolan och arbetet, blir det även svårt att upprätthålla relationer med vänner och familj under en längre tid.