HEM
Sambandet mellan fattigdom och psykisk hälsa är väl etablerat. Människor som lever under fattigdomsgränsen löper större risk att drabbas av psykiska problem på grund av ständig ekonomisk stress, liten eller ingen tillgång till grundläggande tjänster och social marginalisering. Att inte ha råd med nödvändigheter som mat, tak över huvudet och sjukvård skapar en situation som med tiden ökar stressnivåerna till farliga nivåer.
Forskning visar att sociala och ekonomiska påfrestningar ofta anges som den främsta orsaken bakom de eskalerande påståendena om moralisk stress och psykiska problem i fattiga samhällen. För en individ som lever i fattigdom stör rädslan för att inte kunna försörja sig själv eller en familj med grundläggande förnödenheter psykologiskt upprätthållandet av det dagliga livet och relationer, vilket resulterar i maladaptiva beteendemönster för vuxna som lider av långvarigt sociokulturellt och ekonomiskt trauma.
Fattigdom och psykisk hälsa i Sverige
Trots hög levnadsstandard är fattigdom Sverige fortfarande ett problem jämfört med andra nordiska länder.Sveriges ekonomiska styrka har hållit vissa delar av befolkningen över fattigdomsgränsen, men invandring, ensamstående föräldrar och lågavlönade jobb innebär fortfarande att en betydande andel av befolkningen lever under den. Faktum är att nya uppskattningar tyder på att 9–10 % av den svenska befolkningen lever i fattigdom, där migranter, ensamstående föräldrar och lågavlönade föräldrar är mer utsatta för fattigdom.
Även om staten tillhandahåller socialt bistånd och hälsostöd, verkar psykiska hälsoproblem förbli systemiska bland de fattiga i Sverige. Dessa inkluderar, men är inte begränsade till, känslor av depression, hjälplöshet, social isolering, stigma och ångest till följd av brist på tillräckliga sysselsättningsmöjligheter i kombination med höga levnadskostnader. Även i länder med väletablerade hälsosystem upplever ekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper fortfarande utmaningar med att få tillgång till nödvändiga specialiserade tjänster.
De psykologiska konsekvenserna av fattigdom
Ihållande terror och ångest
Den ständiga oron för fattigdom skapar ångest som har en negativ effekt på en individs välbefinnande. Den primära belastningen på det psykiska välbefinnandet är konstant stress. Stress är också en naturlig reaktion på ångest, så kronisk oro för att tillgodose grundläggande behov försätter kroppen i ett allmänt tillstånd av rädsla. Konstant ångest kan vara förödande och leda till en ökad risk för hjärtkomplikationer, sömnstörningar och ett försvagat immunförsvar.
Depression med känslor av hopplöshet
Människor som är överväldigade drabbas ofta av depression och förtvivlan, vilket leder till att de känner sig hopplösa. När en individ står inför ständiga ekonomiska utmaningar kommer det med tiden att få dem att känna sig maktlösa, som om det inte finns något alternativ till problemet. Ingenting de gör kommer bara att förändra deras ekonomiska situation. Denna hopplöshet kan leda till internaliserad stress, där negativa känslor vänds inåt och förvärrar individens psykiska tillstånd över tid. Denna känsla av hopplöshet i kombination med bristande självförtroende förändrar deras förmåga att upprätthålla en långsiktig motiverande attityd.
Stigma och social utestängning
På grund av det stigma som fattigdom medför är social utestängning oundvikligen ett faktum, vilket leder till en alienerad person. Samhället identifierar fattiga individer utifrån deras ekonomiska situation, och detta skapar en pinsam och skamfull atmosfär. Detta förlamar invånarna från att delta i sociala evenemang, vilket förvärrar situationen. I slutändan ökar detta risken för att ge efter för ytterligare ångest eller depression.
Högre risk för drogmissbruk och beroende
I sådana svåra situationer där en person är överväldigad tenderar de ofta att ta till drogberoende eller missbruk för att lindra stress. Drog- och alkoholbruk tenderar att förlama en person ekonomiskt, socialt och även inom familjen, vilket leder till försämrad allmän psykisk hälsa och försämrade hushållsförhållanden.
Trauma mellan generationer
Konsekvenserna av Sveriges fattigdomsgrad är mångfacetterade, och även om de påverkar individer, bär även deras barn bördan. Barn som växer upp i ekonomiskt instabila hushåll är mer sårbara för ångest, depression och att utveckla en negativ självbild. Om den lämnas okontrollerad kan denna fattigdomscykel, tillsammans med psykiska problem, bestå i generationer.
Att förändra den psykiska hälsan och fattigdomscykeln
Både systemiska interventioner och personliga copingstrategier kan vara användbara för att lindra de negativa effekterna av fattigdom och psykisk hälsa.
Tillgång till psykiatriska tjänster
Även Sverige, som har universell sjukvård, lider av fattiga individer som inte har tillgång till specialiserade psykiatriska tjänster. Utbyggnaden av subventionerade psykiatriska program, gratis terapi och stödgrupper i samhället skulle kunna bidra till att lindra en del av smärtan.
Sociala stödsystem
Flexibla stödsystem är avgörande för att mildra de negativa psykiska hälsoeffekterna som fattigdom ger upphov till. Det finns ett stort behov av samarbete mellan regeringen, icke-statliga organisationer och samhället för att etablera ekonomiskt stöd, livsmedelsbiståndsprogram och sysselsättningsmöjligheter.
Kontakta oss
Det finns behov av att förbättra befintliga välfärdsprogram och öka budgetanslagen för psykiatriker och psykiatriska tjänster för att ge tillräcklig uppmärksamhet till människor som lever i fattigdom. Kontakta oss om du vill veta mer eller få stöd.
Slutsats
Sambandet mellan fattigdom och psykisk ohälsa är mångfacetterat, där ekonomi orsakar kronisk stress, depression och social isolering. Inte ens utvecklade länder som Sverige är immuna mot de negativa konsekvenserna av ekonomisk ojämlikhet. De utmaningar som presenteras här kan endast hanteras genom systemiska och institutionella reformer, civila och samhällsrelaterade åtgärder och i slutändan individuell självhjälp. Vi måste börja ta itu med fattigdomens konsekvenser för den psykiska hälsan för att skapa ett samhälle där varje individ har chansen att blomstra.
Det är dags att bryta cykeln – Det finns stöd för psykisk hälsa och ekonomisk rättvisa.
Vanliga frågor (FAQ)!
På vilka sätt påverkar fattigdom ett barns psykiska välbefinnande?
Sårbarheten för negativa livserfarenheter är förhöjd hos barn som upplever fattigdom, med stress, ångest och låg självkänsla. Instabilitet i familjens ekonomi kommer sannolikt att orsaka stress, sämre skolresultat och ännu allvarligare konsekvenser för den psykiska hälsan i framtiden.
Är Sveriges psykiatriska tjänster tillgängliga för mindre privilegierade?
Även om Sverige har universell hälso- och sjukvård kan låginkomsttagare fortfarande ha svårt att få tillgång till vissa specialiserade psykiatriska tjänster på grund av långa väntelistor och dyra privata vårdgivare.
Kan interventioner utformas för att hantera psykiska hälsoproblem i samband med fattigdom?
Ja, med adekvat hjälp, ekonomiskt stöd och psykiska hälsovårdstjänster kan de läka från fattigdomens effekter. Det behövs dock åtgärder för att mildra de skadliga effekter som fattigdomen orsakar människor över tid.
Vilka är några icke-professionella vårdstrategier för den ekonomiskt utsatta befolkningen?
Strategier för egenvård för låginkomsttagare inkluderade att söka emotionell hjälp från familj och vänner, meditera, motionera och få tillgång till gratis samhällstjänster för psykologisk hjälp.
