Binjurarna är trekantiga endokrina körtlar som utsöndrar hormoner som kan påverka en rad processer, bland annat regleringen av ämnesomsättningen, stödet till immunsystemet och hanteringen av stressreaktionen. Binjurarna och stress hänger ihop. Både låga och höga nivåer av hormoner som utsöndras av binjurarna påverkar kroppens stressreaktion.

Binjurarna reglerar kroppens stressreaktion genom att utsöndra reglerande hormoner samt stresshormoner i kroppen. De minskar halten av hormonet kortisol under stress för att hjälpa kroppen att få energi och hantera situationen.

 Viktiga punkter

  • Binjurarna producerar olika hormoner som reglerar kroppens och hjärnans funktioner
  • Binjurarna sitter ovanpå njurarna
  • Binjurarna består av två huvuddelar: binjurebarken (cortex) och binjuremärgen (medulla)
  • Binjurarna reagerar på stress beroende på utsöndringen och mängden av det utsöndrade hormonet
  • Kortisol betraktas som ett stresshormon
  • Kortisol påverkar både kropp och hjärna

Vad binjurar är?

Binjurarna kallas även suprarenala körtlar. De är små och har en triangelform. Deras jobb är att producera hormoner som hjälper till att reglera immunsystem, ämnesomsättning, stressrespons, blodtryck och andra livsviktiga funktioner.

Var binjurarna är placerade?

Binjurarna sitter ovanpå njurarna i den bakre delen av buken. Trots sin ringa storlek är de avgörande för kroppens viktigaste funktioner.

Upplever du långvarig stress eller stressrelaterade besvär? Boka en tid hos Psykiatriker.se för professionell bedömning och individuellt stöd.

Boka tid

Hur binjurarna är uppbyggda?

Hur binjurarna är uppbyggda?

Binjurarna består av två huvuddelar: märgen och barken.

  • Barken: Det är binjurekörtelns yttre del som producerar hormoner, bland annat androgener, aldosteron och kortisol och har en gulaktig färg. Den består av tre olika zoner: Det yttersta skiktet (zona glomerulosa), mellersta skiktet (zona fasciculata) och det inre skiktet (zona reticularis). Varje zon producerar olika hormoner.
  • Märgen: Det är binjurekörtelns inre del som producerar noradrenalin och adrenalin. Dessa hormoner utlöser kroppens ”flykt eller kampreaktion”. När en person befinner sig i fara eller under stress ökar dessa hormoner blodtryck, energitillförsel och hjärtfrekvens i kroppen. Märgen är mörkbrun till färgen.

Binjurarnas funktioner

Binjurarna har olika funktioner beroende på vilken del som avses.

Binjurbarkens funktion

Binjurebarken producerar ett antal hormoner, däribland aldosteron och kortisol, som är viktiga för att upprätthålla kroppens elektrolyt och vätskebalans. Binjurebarken är uppdelad i tre zoner.

Zoner i binjurebarken

Zona glomerulosa

Zona fasciculata

Zona reticularis

Beskrivning

Det yttre skiktet

Det mellersta skiktet

Det inre skiktet

Hormoner som produceras

Producerar aldosteron och små mängder progesteron.

Producerar kortisol.

Utsöndinring av könshormonerna testosteron och östrogen

Funktioner

Reglerar elektrolyt och vätskebalansen och signalerar till njurarna att återabsorbera natrium och vatten

Reglerar ämnesomsättningen av proteiner, kolhydrater och fetter och höjer blodsockernivån

Fungerar som en föregångare till könshormoner

Binjuremärgens funktion

Den ansvarar för produktionen av adrenalinrelaterade hormoner och katekolaminer. Binjuremärgen är huvudsakligen ansvarig för kamp eller flyktresponsen som utlöses av utsöndring av adrenalin från binjurarna. Kamp eller flyktresponsen är kroppens automatiska reaktion på fara eller stress som förbereder kroppen på att antingen fly eller konfrontera hotet.

Hur binjurarna reagerar på stress?

Nedan följer några exempel på hur binjurarna reagerar på stress.

  • Akut stress: Binjurarna använder två mekanismer för att hantera akut stress. Dessa mekanismer omfattar den långsammare hypotalamus-hypofys binjurebarksaxeln (HPA axeln) och den (snabbare) sympatomedullära signalvägen (SAM systemet).
  • Kronisk stress: Vid kronisk stress förblir binjurarna aktiverade genom hjärnans signalsystem, vilket leder till utsöndring av kortisol, som även kallas stresshormon.
  • Kortisol: Detta är ett livsviktigt hormon som produceras i det mellersta skiktet av binjurebarken och fungerar som kroppens huvudsakliga larmsystem och ger en energikick vid känslomässig och fysisk stress.

En ökning av stresshormonet kortisol kan orsaka cushings syndrome, och om binjurarna inte producerar kortisol och andra viktiga hormoner uppstår binjurebarksinsufficiens.

  • Adrenalin: Binjurarna producerar adrenalin när en person utsätts för plötslig rädsla, fara eller stress och hjärnan utlöser en varningsreaktion via det sympatiska nervsystemet.
  • HPA accent: Hypotalamus hypofys binjurebarksaxeln (HPA) betraktas som en komplex neuroendokrin återkopplingsslinga och fungerar som kroppens stressresponssystem. Den styr kommunikationen mellan binjurarna och hjärnan för att reglera ämnesomsättning, immunfunktioner och stress.

Hur kortisol påverkar kroppen och hjärnan?

Hur kortisol påverkar kroppen och hjärnan?
Kortisol är ett stresshormon som påverkar både hjärnan och kroppen.

Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och påverkar både hjärna och kropp men även en rad olika aspekter av kroppen.

Kortisolets påverkan på kroppen

Kortisol påverkar kroppen på många sätt. Låga eller höga nivåer har tydliga effekter på kroppen.

  • Kroppens stressreaktion: Kroppens stressreaktion: Kortisol reglerar kroppens stressreaktion genom att frigöra hormoner som utlöser kamp eller flyktreaktionen och håller kroppen i beredskap.
  • Blodsockernivåer och ämnesomsättning: Kortisol påverkar kroppens ämnesomsättning genom att reglera hur kroppen använder socker som energikälla. Kortisol verkar även på andra vävnader i kroppen för att reglera glukos, bland annat i levern, musklerna och kroppsfettet.
  • Reglering av blodtryck: Höga nivåer av kortisol kan utlösa högt blodtryck och låga nivåer av kortisol kan orsaka lågt blodtryck.

Kortisolets effekt på hjärnan

Kortisol hanterar energi och stress på kort sikt, men höga nivåer kan försämra och omforma viktiga hjärnregioner. Kortisol samordnar kroppens stressreaktion och frigörs när kroppen utsätts för någon form av stress via hypotalamus hypofys binjurebarksaxeln (HPA axeln).

Hur binjurarna påverkar stress den psykiska hälsan?

Binjurar och stress påverkar den psykiska hälsan genom att utlösa ångest, depression och sömnproblem.

Stress och ångest

Binjurarna orsakar ångest och stress genom att frigöra hormoner som adrenalin och kortisol när hjärnan signalerar fara.

Depression

Störningar i binjurarna kan leda till depression genom att de stör kroppens hormonella reaktion på stress och påverkar hjärnans kemiska processer.

Stress och sömnproblem

Binjuretrötthet kan orsaka sömnproblem genom att det förändrar de normala rytmerna för kortisol. På morgonen bör kortisolnivån vara hög och sedan sjunka långsamt under dagens förlopp. När kortisolnivån stiger på grund av stress på natten blir nervsystemet alert, vilket gör det svårt att somna.

Avslutande tankar

Stress är naturligt, men långvarig stress kan påverka kroppens stressregleringssystem. Stress påverkar även binjurarna och en djupare förståelse för hur binjurarna fungerar kan underlätta att inse vikten av stresshantering och det allmänna känslomässiga och fysiska välbefinnandet. Hälsosamma vanor, avslappningstekniker samt samarbete med en terapeut kan även underlätta stresshanteringen.

När man bör söka professionell hjälp?

Även om många symptom på binjuretrötthet kan lindras genom livsstilsförändringar och kost är det viktigt att konsultera en läkare om symptomen kvarstår eller förvärras. Sök professionell hjälp om du upplever symptom som lågt blodtryck, lågt blodsocker, förvirring eller yrsel osv. Konsultera en psykiatriker hos oss på psykiatriker.se om dessa symptom förvärras.

Boka tid