Posttraumatiskt stressyndrom kan leda till fetma

Vad fetma innebär?

Fetma är ett komplext hälsotillstånd som uppstår när en person har ett överdrivet kroppsfett. För att bedöma tillståndet krävs mer än bara en bedömning av det yttre framträdandet. Tillståndet medför flera risker för den fysiska hälsan, däribland hjärtproblem, diabetes och ledvärk.

Det är viktigt att inse att fetma inte bara handlar om att äta för mycket. Flera olika faktorer påverkar, bland annat:

• Biologi
• Känslor
• Miljö
• Stress
• Sömn
• Dagliga vanor

Därför måste vi se till helheten, inklusive den psykiska hälsan.

Betydelsen av PTSD på fetma

Fetma är inte en direkt konsekvens av posttraumattiskt stressyndrom, men kan öka risken för det.

Varför detta händer

Trauma förändrar hur hjärnan och kroppen reagerar på stress och dessa förändringar kan påverka:

• Matvanor
• Sömnmönster
• Energinivåer
• Hormoner
• Känslomässig reglering

Dessa effekter kan gradvis leda till viktökning.

Hur trauma påverkar hjärna och kropp

Hos en person som upplever trauma aktiveras en slags överlevnadsmekanism i hjärnan. Denna mekanism är bra i farliga situationer men kan vara skadligt om det fortsätter vara aktivt för länge.

Kroppens stressresponssystem

• Detta system fungerar för att hålla oss trygga i farliga situationer och får kroppen att reagera snabbt och översvämmar den med stresshormoner som kortisol.
• Denna typ av reaktion är fördelaktig i kortvariga situationer, eftersom den ökar alertheten och energinivån. Men långvarig stress avtar inte så lätt i kroppen.
• Kroppen fortsätter att befinna sig i högsta beredskap och kortisolnivån är fortsatt hög, vilket påverkar hur kroppen hanterar energi och lagrar fett.
• En ihållande hög kortisolnivå kan öka aptiten och med tiden få kroppen att lagra mer fett, särskilt runt midjan. Det kan också ta energi så att det blir svårare att hålla sig aktiv.
• Denna kombination skapar en stark biologisk koppling mellan posttraumatiskt stressyndrom och viktökning.

Mat som en hanteringsmekanism

• Tröstätande är en av de viktigaste länkarna mellan trauma och fetma som uppstår när en person äter utan att vara fysiskt hungriga, som ett sätt att hantera känslor. Dessa känslor kan vara stress, nedstämdhet, rädsla eller ensamhet.
• Trauma kan förstärka och rubba känslorna. Mat blir fort en snabb och lättillgänglig lösning för att må bättre, åtminstone tillfälligt.
• Vissa livsmedel, särskilt de med högt socker- eller fettinnehåll, stimulerar hjärnans belöningssystem. Detta ger en flyktig känsla av tröst eller lättnad. För någon som lever med kronisk stress kan lättnaden kännas betydande.
• På så sätt omprogrammerar hjärnan sig med tiden så att den kopplar mat till känslomässig tröst. Detta mönster kan bli automatisk och en person kan vända sig till mat så fort de känner sig överväldigade.
• Det handlar inte om bristande självdisciplin, utan är hjärnan som försöker hantera stress på det sätt som den bäst kan.

Varför trauma ökar ett tröstätande

 Efter ett trauma kan man känna sig överväldigad av sina egna känslor och ha svårt att hantera dem och vissa människor söker tillflykt i mat eftersom den är:

• Lättillgänglig
• En kortvarig tröst
• Avledande från plågsamma tankar

Med tiden kan detta beteende leda till viktökning.

Stresshormonernas betydelse för viktökning

Stresshormoner har en betydande roll i kroppens viktreglering.

Kortisol och fettlagring

Höga kortisolnivåer kan:

• Öka hungern
• Leda till sötsug eller begär av fettrika livsmedel
• Främja fettansamling runt buken

Det här handlar inte om viljestyrka. Det är en biologisk reaktion.

Långsiktig påverkan

Vad händer när kroppen är i stressläge för länge:

• Ämnesomsättningen kan sakta ner
• Fettlagring ökar
• Energianvändningen blir mindre effektiv.

Detta handlar inte om viljestyrka, utan är en biologisk reaktion.

När kroppen befinner sig i stressläge under för lång tid kan följande inträffa:

• Försämrad ämnesomsättning
• Ökad fettlagring
• Minskad energieffektivitet

Allt detta ökar risken för viktökning.

Hur sömnproblem påverkar vikten

Sammanfattningsvis är sömnen en avgörande faktor som främjar både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom drabbas ofta av sömnproblem. 

De kan ha svårt att somna, vakna ofta eller drabbas av mardrömmar. Detta leder till dålig sömnkvalitet. Störda sömnmönster gör att kroppen tappar kontrollen över hungerregleringen. 

Hormonsystemet reglerar aptiten och man bli hungrigare och vill äta mer energirik mat. Sömnbrist leder samtidigt till minskad energi och den fysiska aktiviteten minskar som en reaktion på de lägre energinivåerna. 

Man kan känna sig extremt trött så att man inte orkar träna eller utföra sina vanliga aktiviteter. Kombinationen av ökad hunger och minskad fysisk aktivitet skapar en mycket effektiv mekanism som leder till viktökning.

Hur depression påverkar viktförändring

Kombinationen av posttraumatiskt stressyndrom och depression leder till återkommande depressiva episoder. En depression påverkar människors förmåga att klara av vardagliga aktiviteter, aptit och energinivåer.

Vissa äter mer när de känner sig nedstämda, medan andra äter mindre. Personer som lider av depression visar ofta mindre intresse för att laga hälsosam mat och väljer istället att äta snabbmat eller tröstmat. Depressionen gör att man tappar lusten att röra på sig. 

Den som tidigare tränade håller sig nu hemma och undviker sociala sammankomster. Viktökning uppstår på grund av dessa förändringar som utvecklas över tid. Många missar den gradvisa processen eftersom den utvecklas för långsamt för att de ska kunna observera den.

Mat som tröst och känsla av trygghet

Personer som upplever traumatiska händelser kan ha svårt att förutse vad som kommer att hända i deras liv. De kan söka sig till saker som hjälper dem att känna sig trygga och stabila. Mat kan fylla det tomrummet av trygghet och utsöndrar oftast tre känslor: välbehag, tröst och kontroll.

Till exempel kan någon äta vid bestämda tidpunkter för att skapa en regelbunden rutin och välja mat som för tankarna till tröst eller välbehag.

Beteendet har en logisk förklaring och metoden hjälper människor att hantera sina svåra känslor. Men när mat blir den huvudsakliga metoden att hitta tröst kommer det att påverka vikten genom åren.

Förändringar i den dagliga rutinen

Trauma kan störa det normala live och man kan få svårigheter med att:

• Hålla regelbundna måltider
• Upprätthålla hälsosamma vanor
• Planera måltider
• Hålla sig aktiv

När rutinerna störs är det lätt att falla in i vanor som leder till viktökning.

Social tillbakadragenhet och dess konsekvenser

Många med posttraumatiskt stressyndrom är isolerade från det sociala livet och därför är socialt stöd viktigt för att hålla balansen och behålla engagemanget.

Utan det kan man:

• Bli mer isolerad
• Öka tröstätandet
• Minska aktivitetsnivån

Denna kombination kan leda till viktförändringar.

Varför inte alla som upplevt ett trauma blir överviktiga

Naturligtvis blir inte alla som lider av posttraumatiskt stressyndrom överviktiga, eftersom varje person är unik.

Faktorer som påverkar utfallet kan vara:

• Genetik
• Stödsystem
• Hanteringsförmåga
• Livsstilsvanor
• Tillgång till vård

Vissa kan istället gå ner i vikt medan andra kan behålla samma vikt.