Psykiska hälsoproblem bland studenter

Psykisk hälsa handlar om hur vi tänker, känner och hanterar situationer. Det handlar om vår hjärna och vårt humör. Det styr hur vi hanterar skola, vänner och svåra stunder. Vår psykiska hälsa kan vara stark eller svag beroende på stressfaktorer. Den kan förändras med händelser och med tiden.

God psykisk hälsa hjälper en elev att lära sig. Den hjälper till med koncentration och minne, att få vänner och när den psykiska hälsan är dålig blir det svårt att studera. Uppgifterna känns stora och tunga. Närvaron kan minska och betygen kan sjunka. Många elever döljer sin smärta eftersom de är rädda för att bli dömda vilket kan förvärra problemen.

Många elever känner sig tunga inombords. Både grundskola och högskola ställer höga krav. Uppgifter, prov, pengar och livsförändringar gör att huvudet snurrar. Vissa dagar är bra och andra dagar känns svåra. Stress och oro kan hopa sig och förvandlas till verkliga problem. Denna vägledning handlar om psykisk hälsa för elever och hjälper dig att se enkla tecken och metoder att få hjälp. Du lär  dig vad psykisk hälsa innebär och hur den hänger ihop med skollivet.

Vanliga psykiska problem hos studenter

Studenter kan drabbas av ångest, depression och stress. Vissa drabbas av panikattacker eller ätstörningar, medan andra drabbas av humörsvängningar eller sömnproblem. Vissa har långvarig nedstämdhet efter en förlust. Vissa visar tidiga tecken på allvarlig sjukdom. Psykisk ohälsa hos ungdomar innebär ofta att hantera stora förändringar och snabb tillväxt. Skolan, hemmet och nya uppgifter kan öka på belastningen.

Tecken att vara uppmärksam på

• Humörsvängningar.
• Mycket trött eller låg på energi.
• Förändringar i sömn eller matvanor.
• Man slutar umgås med vänner.
• Sjunkande betyg eller frånvaro från lektioner.
• Om man pratar om hopplöshet eller död.
• Upprepade smärtor utan tydlig orsak.

Dessa tecken kan innebära att hjälp behövs.

Fysisk och psykisk hälsa är sammankopplade

Fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra. Dålig kost, för lite sömn och brist på motion kan försämra humöret. Psykisk ohälsa kan yttra sig i form av kropps- eller hjärtsmärtor, huvudvärk eller magbesvär. Att behandla båda underlättar återhämtningen. Enkla åtgärder som god sömn och korta promenader kan förbättra humöret och kroppens mående.

Vanliga utlösande faktorer för elever

• Stora förändringar.
• Att flytta till en ny skola, ny klass eller ny stad kan göra en elev orolig.
• Akademisk press och prov.
• Ekonomiska problem och familjekonflikter.
• Sömnbrist och mycket skärmtid kan förvärra humörsvängningar.
• Mobbning och negativa sociala medier skadar också psyket.

Hur man pratar med en elev som mår dåligt

• Använd enkla ord och en lugn ton.
• Låt dem veta att du finns där för att lyssna.
• Fråga om de vill prata nu eller senare.
• Skynda dig inte att ge råd.
• Låt dem känna sig hörda.
• Erbjud lite hjälp, till exempel att följa med dem till kuratorn.
• Säg att det är modigt att söka hjälp och att det inte är något att skämmas för.

Uppsök läkare eller kurator om eleven visar tecken på långvarig nedstämdhet eller upprepade panikattacker. Sök hjälp om det finns tankar på självskada eller att skada andra. Sök hjälp om vardagliga uppgifter inte längre klaras av. En yrkesverksam kan utarbeta en plan med terapi och anpassningar i skolan.

Hur kan skolan hjälpa till?

Skolorna kan inrätta tysta rum och lugna utrymmen, utbilda personalen i att upptäcka varningssignaler, erbjuda rådgivning och kamratstödgrupper, införa åtgärder för att minska stress, till exempel flexibla deadlines. En skola som bryr sig kan minska risken för många elever.

Stöd hemifrån: Vad kan föräldrar göra?

Föräldrar kan upprätthålla rutiner, erbjuda regelbundna måltider och ha tydliga regler. De kan vara uppmärksamma på förändringar i humör och prestation. Föräldrar kan visa lugn och sätta upp små steg för att hjälpa till, ringa en läkare eller skolkurator om de är oroliga. Föräldrar bör undvika att skylla på och skämma ut. De bör säga att eleven är älskad och trygg.

Tips för egenvård för studenter

Egenvård är små handlingar varje dag.

• Att lägga sig i tid.
• Ät enkla måltider.
• Rör på dig lite.
• Ha med en hobby du gillar under korta stunder.
• Prata med en vän om små saker.
• Använd studiepauser och tidsblockeringar.
• Begränsa skärmtid sent på kvällen.
• Ha en kort lista med en sak att göra klart varje dag.

Tidshantering och studievana

Dela upp stora uppgifter i mindre delar. Använd en timer för att fokusera på arbete och vila, planera ett steg i taget, skapa en studiemiljö med få distraktioner och be lärarna om hjälp när en uppgift känns svår. Goda studievanor minskar stress i sista minuten och främjar den psykiska hälsan.

Socialt liv och vänner

Vänner är viktiga och en liten krets av snälla kamrater hjälper mycket. Prata med vänner om stress och dela med dig av små planer. Undvik vänner som pressar dig till dåliga vanor. Skapa band med grupper som delar bra arbete eller roliga aktiviteter.

Teknik, sociala medier och psykisk hälsa

För mycket sociala medier kan få en student att jämföra sig med andra och må dåligt och stjäla sömntid. Försök att sätta gränser och följ sidor som ger lugn. Stäng av aviseringar på natten. Använd appar för att spåra skärmtid.

Substansanvändning

Alkohol och droger kan intas för att dämpa känslor och kan försämra den psykiska hälsan. Om du eller en vän använder substanser för att hantera situationen, sök hjälp. Rådgivare och hjälplinjer kan erbjuda hjälp för att komma bort från det som skadar.

Övergångar och framtidsoro

Studenter oroar sig för framtida jobb och prov och stora steg som examen medför ny stress. Prata med en rådgivare eller en studievägledare. Sätt upp små mål och en plan. Små åtgärder minskar stor rädsla.

Många är rädda för att bli dömda för att de söker hjälp för sin psykiska hälsa. Denna stigmatisering hindrar människor från att söka vård. Skolor kan undervisa om fakta och göra psykisk hälsa till ett normalt samtalsämne. Kamrater kan stödja varandra genom att vara vänliga och öppna. Börja på skolans hälsocenter eller hos skolsköterskan. De kan hänvisa till rådgivare eller lokala kliniker. Många platser erbjuder billiga eller gratis tjänster för studenter. 

Bygg upp motståndskraft

Motståndskraft växer med små framsteg. Gör en lista över tre saker som du har gjort varje dag. Beröm små framsteg. Bygg upp vanor långsamt. Motståndskraft är inte en enda sak, utan en uppsättning färdigheter som växer med tiden.

Lärarnas och personalens roll

• Lärare kan vara uppmärksamma på förändringar i arbete och humör. De kan ge små pauser och extra tid. De kan dela med sig av resurser för psykisk hälsa. Utbildning hjälper lärare att tala med omtanke och hänvisa elever till hjälp.
• Kamratgrupper och klubbar kan lindra ensamhet. Mentorer och äldre elever kan vägleda yngre. Aktivitetscenter och trossamfund kan också ge socialt stöd och en lugn plats.
• För anteckningar på sömn och humör i en enkel anteckningsbok och notera små framsteg och dela dem sedan med en kurator. Små framsteg som följs upp hjälper till att hålla planen på rätt kurs.

Sekretess och förtroende

Studievägledare håller samtalen privata i de flesta fall. De kan välja att enbart berätta för andra om det finns fara. Förtroendet växer när eleven ser att samtalen är skyddade. Fråga studievägledaren om sekretess innan du börjar. Föräldrar till yngre elever får ofta hjälp med samtycke och vård. Skolor hjälper familjer att lära sig åtgärder för att hålla eleven trygg. Ta kontakt tidigt. En liten hjälp kan förändra framtiden.

Avslutande tankar:

Studenter står inför många svåra utmaningar. Många får hjälp och lär sig att hantera situationen. Med omsorg kan studierna återupptas och livet kännas ljusare. Sömn är viktigt för en ung hjärna. God sömn hjälper både minne och humör. Försök att skapa en sömnrutin. Gå och lägg dig vid samma tid varje kväll, stäng av skärmarna en timme före sänggåendet. En kort tupplur kan hjälpa, men inte sent på dagen. Motion stimulerar hjärnan, en kort promenad ger energi och klarare tankar. Lagsport ger sociala kontakter och rutiner. Du behöver inte gå på gym, små rörelser hemma hjälper. 

Gör en lista med ämnen per dag, studera lite varje dag men ta korta pauser. Be om hjälp tidigt om ett ämne är svårt. Dela uppgifterna i en studiegrupp. Studenter med psykiska behov kan be om stöd. Skolor kan erbjuda extra tid, tysta rum och flexibla deadlines. Be kuratorn att starta processen. Det kan krävas pappersarbete, men det är värt hjälpen. Börja med lugna ord. Säg att du vill hjälpa, inte klandra. Fråga vad som skulle hjälpa. Erbjud dig att ringa ett samtal eller följa med till en klinik. Håll dina löften och var konsekvent.

Det finns appar som lär ut andningstekniker och mäter humör. Använd appar som är enkla och gratis. Fråga en kurator vilka de litar på. Många studenter som haft psykiska problem har senare hittat en väg framåt. De tog hjälp och gjorde stadiga framsteg. De lär sig nya färdigheter och återvänder till studierna. Återhämtning tar tid, men är möjlig. Stora förändringar som att byta klass eller campus kräver en plan. Skapa nya rutiner tidigt. Hitta nya vänner eller en mentor. Be den nya skolan om samma stöd som du fick tidigare.

Viktiga punkter

• Psykisk hälsa påverkar studier, sömn och liv.
• Tidig hjälp gör stor skillnad.
• Var uppmärksam på bestående förändringar i humör, sömn eller betyg.
• Fysisk och psykisk hälsa hänger ihop.
• Ungdomar med psykisk ohälsa står inför unika förändringar och stress.
• Skolor och familjer kan ge stöd och hopp.

Oroar du dig för psykiska problem?

Om du mår dåligt, kontakta oss på psykiatriker.se för mer information. Besök skolkuratorn eller vårdcentralen om du känner dig rädd under lektionerna. Om du är i omedelbar fara, ring 112.

Vanliga frågor:

Vad är psykisk hälsa?

Psykisk hälsa handlar om hur du tänker och känner. Det är hur du hanterar skolan och livet.

Hur vet jag om jag behöver hjälp?

Om du har dåligt humör, sömnsvårigheter eller sjunkande betyg under flera veckor, be om hjälp.

Hur hänger fysisk och psykisk hälsa ihop?

Din kropp och hjärna påverkar varandra. God sömn, mat och motion hjälper båda.

Var kan studenter få hjälp?

Gå till campusets hälsocenter, en kurator eller en lokal klinik. Använd jourlinjer efter stängningstid.

Hur kan vänner hjälpa till?

Lyssna, erbjud dig att följa med för att hjälpa till och undvik att skylla på någon. Du kan också kontakta oss psykiatriker  på psykiatriker.se för mer information.

Hur är det med ungdomars psykiska hälsa?

Ungdomar står inför många förändringar. Tidigt stöd hjälper dem att lära sig färdigheter och hitta balans.

Är terapi till hjälp?

Ja. Terapi lär ut copingstrategier. Den kan vara båd kortare och längre.

Kan studenter få anpassningar?

Ja. Be kuratorn om hjälp.