HEM
Termen för uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet är ADHD. Det försvårar koncentreringen och fokuseringen. Personer som lever med ADHD blir lätt distraherade, ofta av aktiviteter och andra störande moment. Deras hjärnkemiska sammansättning skiljer sig från den hos personer utan ADHD.
Under de senaste åren har andelen personer med diagnosen ADHD ökat. Flickor i sena tonåren och unga kvinnor har sett en betydande ökning. Det blir också vanligare hos pojkar i alla åldrar. Det är viktigt att vara medveten om att det under samma tidsperiod har skett en ökning av andra psykiska hälsotillstånd.
ADHD är en neurologisk funktionsnedsättning där miljöfaktorer, liksom genetiska faktorer, kan vara inblandade. De symptom som tidigare noterats och rapporterats ligger till grund för diagnosen. Dessa personer tar emot information på olika sätt och kan ha problem på grund av sin rastlösa hjärna, hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, dåliga minne och sömnproblem. Ökad fokus på diagnostisering kan vara orsaken till ökning av symptomen.
Ökning av diagnostiserad ADHD
Flickors ökade medvetenhet om ADHD kan vara orsaken till ökningen bland unga kvinnor och flickor. Pojkar i alla åldrar drabbas också allt oftare. Anledningen är att pojkar med ADHD uppvisar en hög grad av hyperaktivitet och kan också vara högljudda och irriterande. Vad är lättare att identifiera hos flickor? Det kan handla mer om fysisk hyperaktivitet samt om känslomässiga problem och koncentrationssvårigheter.
Barn och ungdomar uppvisar vissa symptom på ADHD. De kan ha upplevt ökad stress under pandemin. På grund av stängda skolor och utomhusaktiviteter. Till och med begränsningar i umgänget med andra.
Dessa ungdomar kunde ha klarat sig bra i vardagen med tydliga regler och rutiner. Men många tycker att det var för svårt när det började. Stora problem har lett till oro för social isolering, självkontroll i klassrummet och överdriven användning av sociala medier.
Statistik och förekomst av ADHD
Förekomsten av ADHD i Sverige varierar över tid. Ökad kunskap och avancerade diagnostiska kriterier är orsakerna till detta. 5 % av barnen uppvisar tecken på ADHD. Dessutom har 85 % av dem kvarstående symptom på ADHD när de blir tonåringar.
Antalet flickor som diagnostiserats med ADHD i åldern 12–24 år har ökat under de senaste åren. Flickor har sett en ökning i användningen av läkemedel mot ADHD.
Hur många människor i Sverige har en diagnostiserad ADHD?
Mellan 2019 och 2022 ökade antalet barn och unga med diagnosen ADHD med nästan 50 %. Många får sin diagnos först i tonåren eller senare. Andelen personer med diagnosen ADHD ökar med åldern:
- Barn 5–9 år: Kraftig ökning med närmare 45 % under en mätperiod.
- Barn/Unga 7–12 år: Ca 20,3 % hos pojkar och 7,7 % hos flickor.
- Tonåringar (13–17 år): Ca 15,1% hos pojkar och 11,4 % hos flickor.
- Unga vuxna (18-30 år): Ca 2,3 % bland båda könen.
Varför förekomsten av ADHD ökar
Förekomsten av diagnosen ADHD har ökat på senare tid på grund av vissa faktorer. Nedan följer några av dessa.
Diagnostiska kriterier
Terapeuters arbetssätt och tankesätt har en betydande påverkan på diagnosresultatet. Förekomsten varierar mellan olika områden på grund av förändringar i de diagnostiska kriterierna. Det visar att vissa områden har mycket specifika diagnostiska standarder. Som ett resultat minskar sjukdomsfrekvensen. Vissa länder har dock en djupare förklaring till tillståndet.
Ökad kunskap och kompetens
Ett ökat medvetande är en av de främsta orsakerna till den stora ökningen av diagnoser av ADHD. Under de senaste tio åren har mycket arbete gjorts för att öka medvetenheten om ADHD. Främst i företag, skolor och vårdinrättningar. Lärare, föräldrar och vårdpersonal blir alltmer medvetna om symptomen och beteende hos personer med ADHD. Detta leder till en tidigare diagnostisering och identifiering.
Miljömässiga och sociala faktorer
Dagens snabba, tekniskt avancerade samhälle kan vara en faktor som bidrar till det ökade antalet diagnoser av ADHD. Alla utmaningar som det moderna livet medför, såsom sociala medier, mobiltelefoner och andra informationskällor, kan förvärra uppmärksamhetsrelaterade problem. Detta gäller särskilt personer som redan löper risk att ha ADHD.
Det blir alltmer accepterat att miljömässiga och genetiska faktorer kan ha en påverkan på ADHD. Till exempel konsumtion av substanser under graviditeten, otillräcklig kost eller stressiga situationer under barndomen.
Tillgång till sjukvård och bättre diagnostiska tekniker
Förbättringar av diagnostiska verktyg och enklare tillgång till medicinsk behandling har också lett till en ökning av diagnostiserade fall av ADHD. Tillgång till psykiatrisk vård erbjuds inom det sfvenska hälso- och sjukvårdssystemet. Detta beror på att Sverige har en högre diagnostiseringsgrad än andra länder med mindre resurser. Resursbrist leder ofta till felaktiga diagnoser.
Minskad stigmatisering av psykisk ohälsa
ADHD är mycket mindre stigmatiserat än det tidigare varit i många länder. Specialister känner större säkerhet i sin diagnostik. Personer som får diagnosen upplever mindre stigmatisering.
Orsaker till ADHD
De exakta orsakerna till ADHD är okända. Forskare har dock hittat flera faktorer som kan bidra till tillståndet. Dessa inkluderar genetik, miljöfaktorer och låga dopaminnivåer i hjärnan.
Arv och genetiska faktorer
Bland orsakerna till ADHD finns genetik och arv. Studier visar att ADHD kan vara ärftligt. Om en eller båda föräldrarna har ADHD är det mer sannolikt att barnet får samma diagnos. En högre risk för ADHD har kopplingar till många olika genvariationer.
Miljöpåverkan
Risken för att utveckla ADHD är större om det uppstår problem under graviditeten och förlossningen. Forskning har visat att för tidigt födda barn löper större risk att uppvisa tecken på ADHD än barn som föds vid fullgången graviditet. Alkohol- eller drogkonsumtion under graviditeten är kopplat till en ökad risk för ADHD.
Neurologiska faktorer och hjärnans kemi
Barn med ADHD verkar ha minskad aktivitet i de delar av hjärnan som ansvarar för planering, uppmärksamhet och motorisk kontroll. Det verkar också som om hjärnan har mindre dopamin hos både vuxna och barn med ADHD. I hjärnan är dopamin en signalsubstans som har många viktiga funktioner.
Dopamin kommunicerar bland annat med vissa hjärnområden. De påverkar energi, hanterar uppmärksamhet och styr handlingar. Dessa kemiska system kan vara dysfunktionella vid ADHD. Den kemikalie som producerar dopamin är ganska låg hos vissa personer med ADHD.
Samtidiga situationer
Samtidiga störningar som ångest eller depression är vanliga hos personer med ADHD. Dessa störningar har kopplingar till symptomen på ADHD. De kan utvecklas som en reaktion på de svårigheter som är förknippade med detta tillstånd.
Behandlingsstrategier för ADHD
Behandling av symptom på ADHD omfattar medicinering och psykoedukation. Man kan lära sig hanteringsstrategier med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) och andra terapimetoder.
Det förbättrar de psykologiska förmågorna och kontrollerar impulsiviteten. Det blir allt vanligare att använda stimulantia för att behandla ADHD i Sverige.
En balans mellan terapi och livsstilsförändringar är nödvändig för dagens behandlingsmetoder av medicinska tillstånd. Att utveckla rutiner, tillämpa strategier för organisering, upprätta påminnelser och göra förändringar i arbets- eller skolmiljön kan alla bidra till att personer med ADHD mår bättre.
Våga be om stöd
Det kan drabba vem som helst, oavsett kön eller samhällsgrupp. ADHD stör kemin i hjärnan och kan orsaka att personer blir överväldigade och oförmögna att koncentrera sig. Hyperaktiv ADHD kan leda till svåra situationer.
ADHD är ett kontrollerbart tillstånd. Om du kämpar med ADHD kan vi hjälpa dig. Psykiatriker.se erbjuder en rad olika tjänster och resurser inom psykisk ohälsa. Både individuell rådgivning och grupprådgivning ingår. Vi finns här för att lyssna, hjälpa och samarbeta med dig. Boka en tid och ta ett steg mot bättre psykisk hälsa.
Viktiga punkter
- Under de senaste åren har andelen personer med diagnostiserad ADHD ökat.
- Det blir allt vanligare hos pojkar i alla åldrar. Anledningen är att pojkar med ADHD uppvisar en hög grad av hyperaktivitet.
- Antalet flickor i åldern 12–24 år som diagnostiserats har ökat under de senaste åren.
- Ökad medvetenhet är en av de främsta orsakerna till den stora ökningen av diagnostiseringen.
- Det blir allt mer accepterat och miljömässiga och genetiska faktorer kan ha en påverkan.
- Samtidiga störningar som ångest eller depression är vanliga hos personer med ADHD.
- Det är möjligt att hantera diagnosen, men om dina symptom är allvarliga bör du uppsöka läkare.
Vanliga frågor
Vilket kön har större sannolikhet att ha ADHD?
När det gäller ADHD hos pojkar är det två till tre gånger vanligare än hos flickor.
Vad är ADHD?
ADHD är en neurologisk funktionsnedsättning och termen för uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet står för ADHD. Personer med diagnosen tar emot information på olika sätt.
Hur kan psykoterapi hjälpa personer med ADHD?
De logikfrånvända tankeprocesser som leder till maladaptivt beteende och de kan lära sig med hjälp av psykoterapi. Det hjälper också med mindfulness. Anta att du tror att dina symptom förvärras, så bör du kontakta en psykiatriker på Psykiatriker.se omedelbart.
