Minoritetsstress

Vi alla upplever stress någon gång i livet. Ibland känner man sig stressad för att man sitter fast i trafiken, andra gånger känns det stressande att stå i kö för en jobbintervju. Stress och olika stress symtom är normalt i våra liv och vi har alla upplevt det. Men minoritetsstress skiljer sig ganska mycket från vår vardagliga stress. 

År 2013 studerades minoritetsstress bland HBTQ-grupper. Minoritetsstress definieras som den stress som de exkluderade grupperna upplever. Sådan stress uppstår på grund av den orättvisa och rasism som de utsätts för. Minoritetsstress är en ytterligare stress som har negativa effekter på hälsan. 

Enligt minoritetsstressmodellen skiljer sig allmän stress från minoritetsstress utifrån tre faktorer. Dessa faktorer är att minoritetsstress är kronisk och unik. Dessutom är denna stress rotad i samhället. 

I den här artikeln diskuterar vi de viktigaste aspekterna av minoritetsstress. Dessutom får du lära dig mer om sambandet mellan minoritetsstress och psykisk hälsa. Du får också lära dig olika sätt att hantera minoritetsstress.

Viktigafaktorer för minoritetsstress

Minoritetsstress är exceptionell eftersom den inte drabbar alla. Att börja ett nytt jobb kan till exempel vara en utmaning för vem som helst. Men att börja ett nytt jobb och tveka att nämna sin partner av rädsla för att bli avvisad är något som bara förekommer i homosexuella relationer. 

Minoritetsstress är bestående eftersom den kvarstår under en längre tid i en persons liv. Detta beror på djupt rotade samhälleliga och traditionella system. En hektisk dag på kontoret tar slut när man går hem. Å andra sidan finns det nästan ingen utväg för människor som lever i rasistiska samhällen. 

Minoritetsstress har sina rötter i samhället snarare än hos individen. Den kommer från sociala system och processer som ligger utanför personens kontroll. Till exempel kan en transsexuell kvinna uppleva stress som en annan kvinna när hon går till läkaren.  

Transsexuella kvinnor måste dock hantera situationen att deras könsidentitet inte erkänns i journaler. Detta kan öka stressen bland transsexuella kvinnor på grund av vårdpersonalens fördomsfulla attityder gentemot dem. 

Minoritetsstress och psykisk ohälsa

Minoritetsstress är inte som kortvariga känslor. Neurologiska symtom vid stress kan förstärka dess påverkan på en persons psykiska hälsa och allmänna välbefinnande.
Minoritetsstress ökar risken för att utveckla psykiska störningar.

Ångest och depression är vanligt bland människor som utsätts för rasism och förnedring. Upplevelser av utestängning och orättvisa kan orsaka emotionell spänning och misstänksamhet bland minoritetsgrupper.

Förekomsten av depression och ångest är betydligt högre bland medlemmarna i  LGBTQ-samhället. Dessa psykiska störningar är kopplade till de svårigheter de möter i samhället. På samma sätt är förekomsten av kroniska sjukdomar hög bland etniska minoriteter på grund av orättvisor och fördomar i systemet. 

Minoritetsstress är inte bara en psykisk sjukdom som drabbar vuxna. Den påverkar också barn och ungdomar, vilket påverkar deras självkänsla och personliga utveckling. Ungdomar som mobbas och utsätts för avvisande på grund av sin identitet kommer att bära med sig smärtan senare i livet. Det påverkar också människors förmåga att utveckla hälsosamma relationer och påverkar deras livstillfredsställelse.

Utsatta grupper som utsätts för minoritetsstress

Etniska och tribala minoriteter

Under mycket lång tid har förtryckta människor ofta lidit av minoritetsstress. Detta beror på ett partiskt system och orättvisa attityder gentemot dem. Dessutom finns det olika stereotyper kopplade till dem som påverkar deras allmänna välbefinnande. 

Sexuella och könsliga minoriteter

Förutom stamminoriteter har även könsminoriteter varit offer för minoritetsstress. Sexuella minoriteter, d.v.s. HBTQ-personer, utsätts ofta för mobbning i samhället. Dessutom lider de av avvisande, övergrepp och stigmatisering. Detta äventyrar deras trygghet och tvingar dem att dölja sin verkliga identitet.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med särskilda behov drabbas ofta av skam och uteslutande. Dessutom bidrar bristen på faciliteter till svårigheter hos personer med funktionsnedsättning. Bristen på faciliteter inkluderar avsaknaden av lämpliga transportmedel eller jobb som är anpassade för dem.

Samtidiga identiteter

Personer som tillhör mer än en minoritetsgrupp drabbas av betydande stress och förvirring. Till exempel möter en kvinna som är både lesbisk och latinamerikansk ofta uteslutande på jobbet och i samhället överlag.

Immigranter och fördrivna personer

Immigranter och fördrivna personer upplever minoritetsstress på grund av kulturella skillnader. Dessutom finns det språkbarriärer och ojämlikhet på grund av deras bakgrund. Minoritetsstress hos flyktingar påverkar inte bara deras psykiska hälsa utan försämrar också deras förmåga att integreras i en ny kultur.

Att hantera minoritetsstress

Att umgås med människor som har samma identitet som du eller förstår din identitet kan vara till stor hjälp. Minoritetsstress kan hanteras med hjälp av olika strategier och behandlingsmetoder. Nedan följer några av dem: 

Ha stöd

Att ha ett starkt stöd är viktigt för att hantera psykiska påfrestningar. Det inkluderar vänner, familj och andra grupper i samhället. Du kan också gå med i stödgrupper online där människor delar liknande erfarenheter och ger varandra stöd.

Försök att hitta grupper där din identitet uppskattas och respekteras. Det hjälper dig att minimera de svårigheter du möter i vardagen.

Professionell hjälp eller terapi

Rådgivning är ett av de bästa alternativen för att hantera psykiska utmaningar. Yrkesverksamma med rätt insikt kan hjälpa dig att hitta sätt att må bättre och erbjuda nödvändigt stöd.

Gruppterapi är också fördelaktigt. Det ger en trygg plats att dela erfarenheter på och möjlighet att lära av andra i liknande situationer.

Ta hand om dig själv

Att ägna sig åt aktiviteter som tar hand om dig själv är ett bra sätt att hantera konsekvenserna av minoritetsstress på. Aktiviteter som tar hand om dig själv inkluderar mindfulness eller annan fysisk aktivitet. Du kan också ta dig tid att koppla av och reflektera över dina upplevelser. 

Att ta hand om dig själv handlar inte bara om fysisk hälsa. Det handlar också om att ta hand om ditt psykiska välbefinnande. Du kan skriva dagbok eller bara ventilera dina känslor för att ta hand om ditt psykiska välbefinnande. 

Utbildning och ökad medvetenhet

Att utbilda dig om minoritetsstress kan ge dig styrka. Det hjälper dig att förstå dina erfarenheter och ger dig kraft att stå upp för dig själv i utmanande situationer. Att delta i arbetet med att öka medvetenheten och försöka åstadkomma förändring i samhället kommer att visa sig vara till hjälp på lång sikt.

Personlig tillväxt och utveckling

Att utarbeta strategier för att hantera svåra situationer är avgörande för att hantera minoritetsstress. Det kan innefatta att skapa hälsosamma gränser och kommunicera dem till andra. Dessutom kan man också öva på positivt självprat. 

Genom kontinuerliga ansträngningar och självupptäckt kan en person förbättra sin potential att klara livets utmaningar. 

Viktiga punkter

• Minoritetsstress är en typ av stress som upplevs av uteslutna eller förtryckta grupper i samhället.
• Enligt forskningen är denna stress ofta kronisk, unik och baserad på samhällssystemet.
• Sådana påfrestningar har negativa effekter på den psykiska hälsan och kan leda till depression och ångest hos personer i utsatta grupper.
• Flyktingar, sexuella eller etniska minoriteter och personer med funktionsnedsättning löper större risk att drabbas av denna typ av stress.

Det finns flera sätt att hantera svåra påfrestningar. Bygg upp ett starkt stödsystem, satsa på egenvård och överväg gruppterapi för professionell hjälp.

Avslutande tankar

Minoritetsstress är en typ av stress som upplevs av människor i uteslutna grupper som exempelvis ras eller sexuella minoriteter. Denna form av stress kommer från yttre orättvisor eller diskriminering. Ibland kan dock även inre skuldkänslor och dold identitet leda till minoritetsstress.

Minoritetsstress orsakar många psykiska problem. Vanliga stress symtom kan vara ångest och depression. Dessutom kan minoritetsstress också orsaka drogmissbruk och självmordstankar. 

Det finns dock flera faktorer som skyddar mot minoritetsstress. Det handlar bland annat om att ha stödjande grupper och bekräftande nätverk. En positiv identitetsutveckling leder till förbättrad psykisk hälsa bland uteslutna grupper. 

Utöver det finns professionell hjälp att få för att hantera minoritetsstress. Både individuell terapi och gruppterapi har visat sig vara till hjälp för att hantera minoritetsstress. Terapi gör det möjligt för personer att uttrycka sin sårbarhet. Dessutom ger det dem färdigheter för att hantera stressfaktorer. 

Oavsett typ av stress bör man ta det på allvar. Neurologiska symtom vid stress visar tydligt hur stress förr eller senare kan leda till depression, därför är det viktigt att ta hand om sin psykiska hälsa. Du kan också boka tid hos en psykiatriker och få professionell hjälp och stöd.

Vanliga frågor

Vilka är de viktigaste delarna i minoritetsstressmodellen?

Minoritetsstressmodellen säger att minoritetsstress är unik. Dessutom är den konstant och har sina rötter i samhället.

Hur påverkar minoritetsstress den psykiska hälsan?

Minoritetsstress har en negativ påverkan på individens psykiska hälsa. Ångest och depression är vanligt bland medlemmar i uteslutna grupper.

Hur hanterar man minoritetsstress?

Du kan hantera minoritetsstress genom att bygga upp ett stödjande nätverk. Dessutom måste du söka professionell hjälp. Du kan också boka tid på psykiatriker.se och få professionell hjälp.

Vem har tagit fram minoritetsstressmodellen och när?

Minoritetsstressmodellen skapades av Ilan H. Meyer