En av de svåraste fördomarna som personer med ADHD får höra är att de kallas ”själviska”. Partners, familj, vänner och kollegor kan uppfatta detta som bristande omtanke, på grund av ofta glömda åtaganden, avbrutna samtal och inställda planer. Sanningen är att personer med ADHD bryr sig om andra. De känner ofta medlidande med sig själva efter att ha gjort andra besvikna. Olika faktorer bidrar till detta beteendemönster. Att förstå vad som ligger bakom det beteende som kan uppfattas som själviskhet – och vad som inte gör det – förändrar samtalet.

Vad som betecknas som själviskhet?

Vissa beteenden kopplade till ADHD får människor att uppfatta någon som självisk. ADHD kan leda till att man glömmer viktiga datum och missar viktiga möten, samt att man inte håller vad man lovar. Detta kan ge intrycket att den som glömde datumet eller inte höll sitt löfte inte bryr sig tillräckligt för att komma ihåg det eller hålla löftet. Att avbryta kan uppfattas som att man säger: ”Det jag har att säga är viktigare än det du har att säga.” Att komma för sent kan ge intrycket att punktlighet inte spelar någon roll.

I vart och ett av dessa fall kan ADHD leda till bristande tidsuppfattning, minnesproblem och svårigheter med impulskontroll. Så även om beteendet kan verka själviskt, beror det i själva verket inte på att personen är självisk.

Arbetsminne och glömska

ADHD kan orsaka problem med arbetsminnet. Många ser arbetsminnet som ett tillfälligt lagringsutrymme för korttidsinformation. När en person med ADHD går med på något kanske hjärnan inte lagrar informationen tillräckligt bra för att kunna hämta den senare.

När en person med ADHD glömmer en väns födelsedag beror det inte på att personen är självisk. I själva verket beror beteendet på ett kroniskt, mycket verkligt minnesproblem. Externa minneshjälpmedel kan bidra till att hantera detta problem effektivare än att bara förvänta sig att personen ska bry sig mer. 

Impulsivitet och konversation

Impulsivitet och konversation

Att avbryta någon kan uppfattas som oförskämt och självupptaget, och de flesta som avbryter gör det just för att framstå som oförskämda och självupptagna. Självkontroll och passivt tålamod är inte samma sak. Att någon med ADHD avbryter andra är oftast impulsiva och innebär att man agerar på en tanke innan hjärnan hinner bearbeta den lämpliga självkontrollen. När det är fråga om ADHD skapar störningen sociala konsekvenser i samma ögonblick som personen agerar på tanken.

Att avbryta gör visserligen andra mycket frustrerade, men det leder också till att den som avbröt känner frustration strax därefter. Att avbryta andra sker helt oavsiktligt, och faktum är att många uppger att detta följer ett igenkännbart mönster som de kan arbeta med för att korrigera. Det betyder dock inte att impulsen att avbryta andra försvinner. Utan ihärdighet kommer avbrotten med säkerhet att återkomma.

Tidsblindhet och dess sociala konsekvenser

Tidsblindhet är ett fenomen som oftast uppmärksammas i samband med ADHD. För den som inte har fått någon diagnos och inte är medveten om det kan beteendena uppfattas som att personen bryr sig föga om andra. Både att underskatta hur lång tid en aktivitet tar och att tappa tidsuppfattningen under spännande aktiviteter leder till förseningar och social isolering. I de ovan nämnda situationerna känns andras tid mindre viktig. 

De flesta, inklusive de med ADHD, utgår från att tiden är konstant. Så är inte fallet för någon som har ADHD. Deras uppfattning av en timme är kopplad till en aktivitet som, vid samma nivå av stimulans och engagemang, tar tio gånger så lång tid. Bristen på uppmärksamhet på tiden beror på att personen med ADHD misslyckas med att hantera tiden med hjälp av externa hjälpmedel (t. ex. tidtagare) och därför slutar att försöka bry sig.

 Hyperfokus och uppenbar försummelse

När en person med ADHD hamnar i hyperfokus kan det vara mycket svårt att få dem att rikta sin uppmärksamhet mot något annat. Det är nästan omöjligt att bryta sig loss från det. En person i hyperfokus kanske inte märker att en partner kommer in i rummet och de kan till och med glömma att äta eller känna att flera timmar har gått förlorade, medan tiden i själva verket har flugit förbi under flera timmar. Andra kan känna sig ignorerade eller som om de betraktas som mindre viktiga.

Hyperfokus är inte något man aktivt väljer att göra, och man har ingen kontroll över när det sätter in och avtar. Eftersom hyperfokus är en neurologisk funktion kan det vara mindre sårande och leda till större förståelse i situationen.

Känslomässig intensitet och självfokus

Emotionell intensitet och självfokus kan påverka hur en person upplever tankar, känslor och relationer.

ADHD kan leda till att känslorna blir starkare och intensiva. I en sådan känslomässig situation kan personen kanske bara fokusera på sin egen situation. Det kan se ut som om de bara bryr sig om sitt eget känslomässiga tillstånd.

ADHD orsakar inte avsiktlig självupptagenhet. Det är de känslomässiga och uppmärksamhetsmässiga funktionerna som ligger bakom det till synes själviska beteendet. När den känslomässiga situationen har lugnat sig kommer personen sannolikt att fokusera mer på saker och människor i sin omgivning. Det kan vara till hjälp om vänner och partners till personer med ADHD förstår att den känslomässiga intensiteten och den uppenbara likgiltigheten inte är bestående.

Hur genuin empati ser ut hos personer med ADHD

Personer med ADHD visar oftast mycket stark empati. De känner andras glädje och sorg. De vill att saker och ting ska vara rättvisa. Om något är orättvist vill de rätta till det. De brukar göra sitt yttersta för att hjälpa andra som har det svårt. Utmaningen ligger i att hitta ett sätt att visa empati utan att vara självisk. Det handlar bland annat om att komma ihåg att hjälpa andra, visa omtanke och hålla fast vid det.

Det är viktigt att vara medveten om detta, både för sin egen och andras skull. Den omtanke som upplevs är mycket verklig. Det behövs bara ett sätt att omsätta den omtanken i praktiken.

Viktiga punkter

  • ADHD gör ofta att människor med diagnosen är glömska, kommer för sent och avbryter andra. Dessa egenskaper uppfattas ofta som själviskhet, men är i regel bara en skillnad i hur deras hjärnor är uppbyggda.
  • Empati kan finnas hos människor med ADHD, men det kan vara svårt att visa den på grund av tidsblindhet, impulsivitet och svagt arbetsminne.
  • Med så stor känslomässig intensitet och en tendens till hyperfokus måste personer med ADHD anstränga sig för att få andra att tro att de bryr sig, eftersom de mycket lätt kan uppfattas som själviska. Kontakta oss på psykiatriker.se för mer information.
  • De flesta personer med ADHD är mycket empatiska. De kan dock behöva hjälp för att kunna visa denna empati.
  • När man lägger märke till dessa saker hos andra bidrar det till ökad förståelse, bättre kommunikation och att relationen utvecklas.

Avslutande tankar

En person med ADHD kan inte likställas med en självisk person. Visst kan det ofta se ut som om de är hänsynslösa, men det beror till stor del på att deras ADHD gör att de är impulsiva, ouppmärksamma och har dåligt minne. När man inför förändringar, till exempel genom olika strategier, och båda parter förstår detta, kan det bidra till att man blir mer omtänksam och stödjande.

Professionellt stöd

Att inse att beteenden som anses vara ”själviska” i själva verket kan vara symptom på sämre känslomässig reglering hjälper oss att uppfatta och förstå symptomen på ADHD. Denna insikt bidrar till att stärka relationer, eftersom den möjliggör en korrekt och medkännande tolkning av situationer. Om du känner att du har ett liknande problem kan du boka en tid hos oss psykiatrikerpsykiatriker.se och få rådgivning via video eller telefonsamtal.