HEM
Äter du när du känner dig stressad, orolig eller överväldigad? Äter du ibland mer än du planerat och mår dåligt efteråt? Du kanske kämpar med hetsätning. Hetsätning är när du äter mycket mat på kort tid, och det kan vara en del av en större behandling av hetsätning vid ätstörningar. Du kan känna att du inte kan sluta äta även om du vill. Det handlar om att använda mat för att hantera dina känslor. Den här artikeln förklarar hetsätningsstörning, dess orsaker och hur man behandlar den. Vi kommer också att titta på tecken, symtom och vad du kan göra för att få hjälp om du eller någon du känner kämpar med hetsätningsstörning.
Vad är en hetsätningsstörning?
Hetsätning är ett allvarligt tillstånd där människor äter stora mängder mat på kort tid. Det kan hända ofta och kan få människor att känna sig skyldiga, skamsna och missnöjda med sin vikt. Till skillnad från bulimia försöker man inte ”rensas” efteråt genom kräkning eller laxermedel. Symtom på hetsätningsstörningar kan leda till:
Personer med hetsätningsstörning försöker inte bli av med den överflödiga maten genom att kräkas, använda laxermedel eller träna överdrivet mycket. Istället kan de känna sig hjälplösa och skamsna över sina matvanor. Med tiden kan det leda till:
- Viktökning
- Hälsoproblem
- Låg självkänsla
9 vanliga tecken och symtom på hetsätningsstörning
Här är 9 vanliga tecken och symtom på hetsätningsstörning:
- Att äta stora mängder mat på kort tid.
- Att känna sig utom kontroll när man äter.
- Att dölja matvanor för vänner och familj.
- Att äta mat även när man inte är hungrig.
- Att använda mat som ett sätt att hantera stress, ångest eller andra känslor.
- Att dölja mat eller dölja tecken på överätande, såsom tomma matbehållare.
- Att uppleva negativa känslor efter att ha överätit, såsom skam, skuld eller självkritik.
- Att hoppa över sociala evenemang eller undvika situationer där mat är närvarande på grund av känslor av ångest eller skam över att äta.
Kom ihåg att symtomen kan variera från person till person. Om du eller någon du känner upplever hetsätningsstörning, kontakta en psykiatriker för personlig behandling.
Skillnaden mellan hetsätningsstörning och bulimia nervosa
Här är några skillnader mellan hetsätningsstörning och bulimia nervosa:
Hetsätningsstörning
- Att äta stora mängder mat på kort tid känns ofta utom kontroll.
- Personer med hetsätningsstörning försöker inte bli av med den överflödiga maten genom att kräkas, använda laxermedel eller motionera för mycket.
- Efter hetsätning känner sig personer med hetsätningsstörning ofta dåliga över sig själva och sina matvanor.
- Hettätningsstörning kan leda till viktökning och fetma på grund av konsumtion av stora mängder kalorier.
Bulimia nervosa
- Personer med bulimia nervosa äter också stora mängder mat på kort tid och känner sig utom kontroll.
- Personer med bulimia nervosa försöker bli av med överflödig mat genom att kräkas, använda laxermedel eller motionera överdrivet mycket.
- Personer med bulimia nervosa är ofta rädda för att gå upp i vikt och gör allt för att undvika det.
- Personer med bulimia nervosa
Orsaker till hetsätningsstörning
Här är några orsaker som kan leda till hetsätningsstörning:
Biologiska faktorer
- Familjehistoria: Personer med ätstörningar eller fetma i familjen kan uppleva hetsätningsstörningar.
- Hjärnkemi: Obalanser i hjärnkemikalier som serotonin och dopamin kan påverka din aptit och dina matvanor.
- Hormonella förändringar: Hormonella fluktuationer, särskilt hos kvinnor, kan leda till förändringar i aptit och dina matvanor.
Psykologiska faktorer
- Emotionell reglering: Personer med hetsätningsstörning använder mat för att hantera stress, ångest eller andra känslor.
- Låg självkänsla: Negativ självbild och låg självkänsla kan orsaka ätstörningar.
- Trauma: Att uppleva traumatiska händelser som fysisk eller emotionell misshandel kan öka risken för ätstörningar.
Miljöfaktorer
- Grupptryck: Orealistiska skönhetsnormer kan leda till ohälsosamma matvanor.
- Familjemiljö: Att växa upp i en miljö som använder mat som belöning eller straff kan orsaka hetsätningsstörning.
- Stress: Kronisk stress kan öka risken för att utveckla hetsätningsstörning.
Hur diagnostiseras hetsätningsstörning?
Hetsätning skiljer sig från hetsätning vid speciella tillfällen. Det är en allvarlig ätstörning som kan börja i tonåren eller tidiga tjugoårsåldern, men som kan uppstå i alla åldrar.
Psykiatriker diagnostiserar hetsätningsstörning när en person upplever minst en episod av hetsätning per vecka i tre månader. Svårighetsgraden av hetsätningsstörningen kan variera från mild (1–3 episoder per vecka) till extrem (14 eller fler episoder per vecka).
Personer med hetsätningsstörning försöker inte kräkas, använda laxermedel eller överdriva träningen. Det är vanligare hos både kvinnor och män än andra ätstörningar.
Behandling av hetsätningsstörning
Huvudmålet med behandling av hetsätningsstörning är att utveckla hälsosamma matvanor. Behandlingen fokuserar också på att ta itu med negativa känslor som skamkänslor eller dålig självbild. Psykiatriker eller psykologer arbetar tillsammans för att skapa personliga behandlingsplaner, inklusive psykoterapi och medicinering.
Psykoterapi
Samtalsterapi, även känt som psykoterapi, är en användbar behandling för hetsätningsstörning. Olika typer av samtalsterapi kan hjälpa, såsom:
- Kognitiv beteendeterapi: Hjälper dig att hantera triggers och lära dig hälsosamma matvanor.
- Interaktiv kognitiv affektiv terapi: Hjälper dig att förändra de känslor och beteenden som leder till överätande.
- Dialektisk beteendeterapi: DBT lär dig färdigheter att hantera stress, känslor och relationer.
Mediciner
Läkemedel kan också hjälpa till att hantera hetsätningsstörning. Vissa läkemedel kan minska hetsätningsepisoder och hjälpa människor att må bättre. Ta endast läkemedel under ledning av en psykiatriker.
Tips för att kontrollera hetsätningsstörningar
Om du tror att du har en hetsätningsstörning kan du behöva konsultera en psykiatriker för att få rätt behandling. Här är några tips som hjälper dig att undvika hetsätning:
För en matdagbok
Skriv ner vad du äter och när. Detta hjälper dig att identifiera mönster och triggers.
Håll ett regelbundet matschema
Ät måltider och mellanmål under hela dagen för att hålla hungern under kontroll.
Kontrolldelar
Mät upp din mat för att undvika att äta för mycket. Det hjälper till att kontrollera hetsätningsstörningar.
Hitta hälsosamma sätt att hantera det
Om stress eller känslor driver dig att äta, hitta andra sätt att hantera dina känslor, som att träna, meditera eller prata med en vän.
Viktiga punkter
- Hetsätning är en allvarlig ätstörning. Det uppstår när någon äter en stor mängd mat på kort tid och mår dåligt över det.
- Den största skillnaden är att personer med hetsätningsstörning inte försöker kräkas eller använder laxermedel efter att ha ätit.
- Symtom inkluderar att äta en stor mängd mat på kort tid och att känna bristande kontroll under dessa episoder.
- Orsaker till hetsätning inkluderar genetik, stress och känslor av press att se ut på ett visst sätt.
- Att diagnostisera hetsätningsstörning innebär en omfattande utvärdering. Den inkluderar en fysisk undersökning, psykologisk bedömning och en granskning av matvanor.
- Behandlingen inkluderar personliga behandlingsplaner från psykiatriker, såsom mediciner och psykoterapier.
- Om du kämpar med hetsätning eller känner dig skyldig eller skamsen över dina matvanor, sök hjälp från en psykiatriker.
Säg adjö till överätande. Agera nu.
Äter du i hemlighet, känner du skuld eller skamsen över dina matvanor, märker du viktförändringar eller undviker sociala evenemang på grund av det? Detta kan vara tecken på hetsätningsstörning. Låt det inte hålla dig tillbaka! Kontakta oss idag för hjälp. På Psychiatrists.com kan våra psykiatriker och psykologer hjälpa dig att förstå detta samband och hitta en behandling som fungerar för dig. Om du tyckte att detta var användbart, dela dina tankar eller frågor i kommentarerna nedan.
Vanliga frågor (FAQ)!
Vilka livsmedel är utlösande för överätning?
Triggermat är ofta snacks med högt socker- eller fettinnehåll, såsom chips, godis eller glass, som gör att man längtar efter mer och tappar kontrollen.
Hur stoppar man lusten att överäta?
Distrahera dig själv med en aktivitet, drick vatten eller ta ett djupt andetag för att stanna upp och tänka innan du agerar på impulsen.
Hur blir jag av med hetsätning?
Fokusera på balanserade måltider, identifiera känslomässiga triggers och sök stöd hos en psykiatriker.
Hur slutar man äta för mycket på natten?
Ät mättande måltider under dagen, undvik att hoppa över middagen och skapa en rutin vid läggdags som inte inkluderar mellanmål.
Hur vet jag om jag har en ätstörning?
Om du känner dig utom kontroll över maten, har skuldkänslor eller märker extrema matvanor, bör du överväga att prata med en psykiatriker.
Var kan jag hitta mer information och stöd i Sverige?
För professionell hjälp kan psykiatrer och psykologer på psykiatriker.se hjälpa dig. Kontakta oss så kan ni diskutera era problem i en trygg miljö.
Hur kan jag boka en tid hos en specialist på den psykiatriska kliniken?
Du kan boka en tid genom att besöka psykiatriker.se, ringa vår klinik eller använda vårt onlinebokningssystem.
