Vad är ADD?

ADD står för Attention Deficit Disorder och är ett tillstånd som gör det svårt för en person att koncentrera sig. Vissa personer med ADD kan dagdrömma mycket medan andra kan påbörja uppgifter men inte slutföra dem. ADD är olika från person till person. I denna vägledning lär du dig mer om ADD på ett enkelt sätt. Vi tittar på tecken, orsaker, vardagsliv och sätt att få hjälp på. Denna vägledning använder korta meningar och enkla ord. Den är avsedd för läsare i alla åldrar, så låt oss börja.

ADD är en typ av hjärnstörning. Det gör det svårt för en person att koncentrera sig. Tidigare använde sig läkare enbart av ADD, vilket enbart står för Attention Deficit Disorder, jämfört med ADHD som står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. 

Vissa människor med ADD uppträder lugna och är inte utåtagerande. De har bara svårt att koncentrera sig på en uppgift. ADD kan förekomma hos både barn och vuxna. Det kan vara livslångt men det betyder inte att personen är mindre intelligent. Det betyder bara att hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt.

Människor med ADD pratar kanske mindre, rör sig kanske inte så mycket och kan verka lugna. Men inombords kan de känna sig upptagna. Deras tankar hoppar från en sak till en annan, vilket gör det svårt att följa steg för steg. Det kan vara svårt att slutföra uppgifter i skolan eller på jobbet. Det kan också göra det svårt att göra ett stort prov. ADD är verkligt och är inte ett val. Det är inte ett tecken på dåligt uppförande.

Tecken på ADD

Tecken på ADD eller ADD symptom kan uppträda redan när barnet är mycket litet men vissa tecken visar sig först senare. Här är några exempel på hur ADD kan yttra sig:

• Svårt att fokusera på eller slutföra uppgifter
• Gör slarviga misstag
• Verka ouppmärksamma
• De huvudsakliga symptomen är koncentrations- och uppmärksamhetsproblem utan impulsivitet och hyperaktivitet
• De har ofta svårt att organisera aktiviteter

Varje ADD symptom kan vara både mild och stark. Alla drabade har inte alla symptom. Om symptomen stör skolan, arbetet eller hemmalivet kan det bero på ADD. En läkare eller en utbildad specialist kan göra en ADD diagnosis och frågar om beteende hemma och i skolan, använda formulär eller prata med föräldrar och lärare.

Orsaker till ADD

Forskare är inte säkra på vad som är den enda orsaken till ADD. Många faktorer kan spela in. Här är några möjliga orsaker:

• Hjärnkemikalier: Personer med ADD kan ha olika nivåer av hjärnkemikalier. Dessa kemikalier hjälper till med koncentration och planering. Om dessa nivåer är obalanserade kan det vara svårt att koncentrera sig.
• Genetik: ADD kan vara ärftligt. Om en förälder har ADD kan barnet också få det. Gener kan föra vidare egenskaperna från ADD.
• Miljö: Tidig exponering för gifter kan öka risken för ADD. Det kan handla om bly i färg eller om det finns rökare i hemmet. Dålig kost under de första åren kan också vara betydande.
• Födelsefaktorer: Låg födelsevikt och för tidig födsel kan ha ett samband med ADD. Hjärnans utveckling kan skilja sig åt beroende på om födseln är för tidig eller om vikten är låg.

Varje fall är unikt. Ofta är det en kombination av dessa faktorer. Att känna till orsaken kan underlätta planeringen för att stötta personen.

Hur ADD påverkar det dagliga livet

ADD kan påverka många delar av livet. Det kan göra skolan svår för ett barn och arbetet svårt för en vuxen. Det kan också påverka hushållssysslorna. Här är några exempel på hur ADD kan yttra sig i vardagen:

• Skola eller arbete: Uppgifter med flera steg kan kännas tufft. Det kan vara svårt att läsa långa texter, projekt kan påbörjas men inte slutföras och det kan vara svårt att hantera tiden.
• Hemsysslor: Det kan vara svårt att städa ett rum, räkningar kan bli försenade, nycklar och telefoner kan försvinna. En person kan behöva en lista eller ett schema att följa.
• Socialt liv: Vänner kan känna sig utanför om planerna ändras i sista minuten. En person kan glömma evenemang eller träffar vilket kan göra relationer ansträngda.
• Självkänsla: En person kan må dåligt eller vara ledsen, tycka att de är lata eller dåliga och känna att de inte kan leva upp till förväntningarna. Genom att vara medveten om dessa utmaningar kan du testa nya sätt att hantera dem på. Enkla verktyg som tidtagare, listor eller alarm kan vara till hjälp.

Ta hjälp

Hjälp för ADD finns i många former. Ett team kan bestå av en läkare, kurator, lärare och familjemedlemmar. Här är några viktiga steg för att få hjälp:

• Sök professionell hjälp: Ett barn kan träffa en barnläkare, medan vuxna kan träffa en allmänläkare eller en psykiatriker. De ställer frågor och kan använda bedömningsformulär. De undersöker även andra problem.
• Samtalsterapi: En rådgivare kan lära dig färdigheter för att hålla dig till uppgiften. De hjälper till att planera steg för att nå ditt mål och arbetar med självkänslan.
• Beteendeplaner: För barn kan en lärare sätta upp ett belöningssystem. Små mål med tydliga steg kan vara till hjälp. Det är viktigt att berömma varje liten framgång.
• Stödgrupper: Det kan kännas bra att dela med sig till andra som har ADD. Man lär sig nya sätt att hantera situatione på och inser att man inte är ensam.

Att leva med ADD

ADD kan vara en del av livet, men det behöver inte begränsa dig. Med rätt hjälp klarar många människor sig bra i skolan och på jobbet. Här är några tips för vardagen:

• Använd listor och timer: Skriv ner uppgifter och dela upp dem i små steg. Ställ in en timer för varje steg och ta korta pauser.
• Skapa rutiner: Vakna vid samma tid varje dag, gör sysslorna vid samma tidpunkt och försök att hålla dig till samma plan.
• Använd visuella hjälpmedel: Sätt upp lappar på väggen, använd färgkoder för veckodagarna och en stor kalender.
• Be om hjälp: Berätta för vänner och familj vad som hjälper dig. Be en vän att hålla koll på dig och be din lärare om extra tid.
• Fokusera på dina styrkor: Många med ADD är kreativa. De tänker utanför boxen och kan lösa svåra problem. Använd dina styrkor på roliga sätt.Med stöd kan du lära dig att hantera din ADD. Du kan hitta rutiner som fungerar för att uppnå dina mål.

ADD och ADHD påverkar båda hur en person uppmärksammar sin omgivning, men skiljer sig åt på viktiga punkter. ADD står för Attention Deficit Disorder medan ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. ADD används när en person har svårt att koncentrera sig utan att vara särskilt impulsiv eller hyperaktiv. Den officiella termen i DSM är ”ADHD av den övervägande ouppmärksamma typen”.

I praktiken är termen ADD mer passande och är vanligare hos flickor, men kan också förekomma hos pojkar. Vissa barn med ADD är också impulsiva, men har aldrig varit hyperaktiva. Denna impulsivitet kan påverka deras sociala färdigheter. ADHD, däremot, innefattar både ouppmärksamhet och överdriven impulsivitet eller hög aktivitetsnivå. Barn med ADHD kan verka mycket rastlösa, springa när det inte är säkert eller prata för mycket. De kan agera först och tänka efteråt. Personer med ADD kan verka lugna, men deras tankar rusar. 

De dagdrömmer ofta eller tappar fokus när uppgifterna kräver full koncentration. Dagdrömmeri vid ADD måste skiljas från absensanfall, som ser ut som blanka stunder. Ett viktigt ADD symptom är att man gör slarviga misstag. Ett person med ADD kan glömma viktiga steg eller tappa bort saker som behövs för att utföra uppgifterna. De kan undvika stora uppgifter som kräver ihållande psykisk ansträngning. Deras värld känns splittrad. En person med ADHD kan uppvisa samma tecken, men har dessutom hög energi och snabba impulser. Båda kan orsaka problem både hemma och i skolan. Båda behöver noggrann ADD diagnosis av en utbildad läkare. Eftersom ADD är en variant av ADHD utreds de på exakt samma sätt – Caroline

Stödet måste anpassas efter varje barns behov. I slutändan är det viktigt att känna till skillnaden mellan ADD och ADHD för att kunna hitta det bästa stödet. En tydlig plan kan hjälpavarje person att utvecklas. Att veta vilken typ man har är nyckeln till att hitta rätt hjälp. ADD och ADHD kan kännas tufft, men med rätt stöd kan man utvecklas.

Uppmaningar

Om du tror att du eller någon du känner har ADD, prata med en läkare. Tidig hjälp kan förändra ett liv. Du behöver inte hantera ADD ensam. Kontakta en vårdgivare eller oss på Psykiatriker.se.

Vanliga frågor

Är ADD detsamma som ADHD?

ADD är en typ av ADHD och kallas för den tysta typen och utan hyperaktivitet. ADHD inkluderar hyperaktivt beteende.

Kan vuxna ha ADD?

Ja. ADD kan kvarstå upp i vuxen ålder. Vissa personer diagnostiseras först som vuxna.

Hur behandlas ADD?

Behandlingen kan omfatta samtalsterapi, beteendeplaner och färdighetsträning. Vissa kan också använda läkemedel.

Kan ADD försvinna?

ADD kvarstår ofta. Men med rätt hjälp kan man lära sig att hantera det på ett bra sätt.

Hur hittar jag hjälp för ADD?

Prata med en läkare eller en specialist på ämnet för psykisk hälsa på Psykiatriker.se. Vi kan vägleda dig till rätt plan.