HEMPsykos och Psykossjukdomar
På den här sidan
Psykos och Psykossjukdomar
Under en psykos är det ofta svårt för den berörda personen att skilja mellan fantasi, illusioner och ”objektiv verklighet”. Det innebär att personer med psykos kan missförstå situationer och fatta beslut på fel grunder. Med andra ord, baserat på vad de tror är fakta, bara är en illusion eller villfarelse. Det innebär att en psykos kan få stora konsekvenser för livet, funktionalitet och inte minst det sociala samspelet med andra människor.
Trots vad många tror, är personer som lever i psykos inte starkt benägna att använda våld eller skada andra. Ofta utsätts sådana patienter själva för stor fara. Personer med psykos drar sig ofta tillbaka från offentligheten på grund av stark förvirring. Med det sagt bör man inte i onödan kontakta främlingar som befinner sig i ett starkt psykosliknande tillstånd, utan håll ett litet avstånd, var vänlig, uppmärksam och kontakta professionella för att hjälpa patienter med psykos.
Vad är psykos?
Psykos, även kallad en ”psykotisk upplevelse” eller ”psykotisk episod”, är när du ser eller förstår världen väldigt annorlunda än andra. Det kan kännas som om man har ”tappat kontakten” med verkligheten.
De vanligaste tecknen är:
- Hallucinationer (att se eller höra saker som inte finns)
- Vanföreställningar (tro på saker som inte är sant)
- Förvirrade tankar eller tal (oorganiserat tänkande)
Psykos påverkar människor på olika sätt. Du kan ha det en gång, gå igenom korta avsnitt då och då, eller uppleva det ofta.
Vad är Psykossjukdomar?
Psykotiska störningar är ett samlingsbegrepp för störningar som ger psykosliknande symptom hos de drabbade. Till psykosliknande symptom hör hallucinationer, vanföreställningar och en allmän svårighet att skilja den egna falska uppfattningen av omgivningen från den objektiva omvärlden som den uppfattas av andra människor.
Diagnosen psykossjukdomar omfattas av både den välkända psykiska störningen schizofreni och schizoaffektiv sjukdom och mindre kända störningar som läkemedelsinducerade psykoser, vanföreställningar, akuta och övergående psykoser och ospecificerade psykoser.
Orsaker
Den exakta orsaken till psykossjukdomar är fortfarande okänd för läkare. Forskare menar att flera faktorer bidrar till att de utvecklas. Vissa psykotiska störningar tenderar att förekomma i familjer, vilket tyder på ett delvis genetiskt arv. Andra faktorer, som stress, drogmissbruk, migration och betydande förändringar i livet, kan också påverka uppkomsten.
Personer med specifika psykotiska störningar, som schizofreni, kan uppleva avvikelser i hjärnregioner som ansvarar för kognition, perception och motivation. Det finns flera teorier om huruvida avvikelser i nervcellsreceptorer som interagerar med en signalsubstans som kallas glutamat kan vara förknippade med nedsatt tänkande och perception vid schizofreni.
Dessa tillstånd uppträder vanligen i sena tonåren, i tjugoårsåldern eller i trettioårsåldern. De drabbar både män och kvinnor i lika hög grad.
Psykos symptom
Personer med en psykotisk störning eller deras familjemedlemmar kan märka vissa tecken:
- Störd sömn och aptitlöshet
- Dålig personlig hygien och ovårdat utseende
- Brist på energi och motivation
- Humörsvängningar (till exempel att bli onormalt upphetsad och sedan deprimerad inom några minuter)
- Svårigheter att koncentrera sig eller vara uppmärksam under längre tidsperioder
- Förlorat intresse för vanliga aktiviteter, arbete, studier eller vänner
- Förändrade känslor (t. ex. att verka likgiltig inför nära och kära, frånkopplad eller avskärmad från omvärlden) Att bryta ut i skratt eller bli arg utan anledning
- Vanföreställningar, dvs. konstiga eller falska idéer, bisarra funderingar eller trosföreställningar (t. ex. en känsla av att hjärnan styrs av en yttre kraft eller att maten är förgiftad)
- osammanhängande och förvirrade tankar (t. ex. svårigheter att följa med i en konversation. Talar på ett vagt eller ologiskt sätt)
- Ovanliga beteenden (t. ex. självisolerande okritiska val eller användning av mer alkohol eller droger än vanligt)
Symptomen varierar från person till person och kan förändras över tid.
Under en psykotisk episod kan människor ha:
Hallucinationer:
- Hör en eller flera röster som ingen annan hör
- Att se saker som ingen annan ser
- Känner lukten av något som ingen annan känner lukten av
- Upplever ovanliga fysiska förnimmelser, t. ex. känslan av att bli berörd av en osynlig person)
Vanföreställningar:
- Tro att de kan kontrollera andras tankar eller att andra kontrollerar deras tankar
- Känsla av att vara iakttagen, förföljd eller stalkad
- Känna att man är annorlunda än andra människor eller att man har förändrats
Oorganiserat tänkande:
- Hoppar snabbt från ämne till ämne
- Ge svar som knappt eller inte alls är relaterade till det aktuella ämnet i en konversation
Motoriska avvikelser:
- Vara upprörd eller, omvänt, mindre lyhörd för omgivningen
- Har problem med målinriktat beteende
Negativa symptom:
- Minskat känslomässigt uttryck
- Minskad motivation
- Nedsatt förmåga att känna njutning
- Förlorat intresse för social interaktion
- Isoleringsbeteende
Vem är i riskzonen för psykossjukdomar?
Riskfaktorer för schizofreni och andra psykossjukdomar inkluderar:
- Att ha en familjehistoria av psykos
- Uppleva förändringar i hjärnans kemi
- Huvudtrauma eller hjärnskada
- Att vara invandrare
- Missbruk av alkohol eller droger i tonåren eller tidiga vuxenår
Att leva med en obehandlad psykossjukdom kan få många konsekvenser för den drabbade och dennes anhöriga. Detta kan inkludera:
- Ha en negativ inverkan på personens självkänsla
- Skada relationer med andra, vilket leder till isoleringstendenser
- Öka oro hos familj och vänner som kanske inte alltid förstår deras beteende, vilket leder till konflikter
Ökar vissa risker för dem, såsom:
- Dricka eller använda överdrivna droger. Personer med en störning försöker ofta kontrollera sin ångest genom att dricka eller använda droger, vilket kan leda till missbruk
- Lider av depression och har självmordstankar
- Kan agera urskillningslöst, vilket kan leda till olagliga handlingar och konsekvenser
Jämförelse av psykos och psykossjukdomar
Psykos ska inte förväxlas med psykotiska störningar. Personer med psykotiska störningar kan uppvisa en rad olika symptom, t. ex. paranoia och självmordstankar. De har en förändrad verklighetsuppfattning och kan uppleva hörsel- eller synhallucinationer.
Psykoser kan dock också uppträda vid tillstånd som inte är relaterade till psykossjukdomar. Personer med alkoholberoende kan t.ex. utveckla psykossymptom, trots att alkoholism inte klassificeras som en psykossjukdom. Dessutom kan hjärntumörer och stroke leda till psykoser.
En psykos innebär att man inte känner igen sig i verkligheten och kännetecknas av vanföreställningar, hallucinationer samt oorganiserat tal och beteende. Även om en psykos kan uppträda plötsligt och i enstaka fall, uppträder den oftast i samband med en psykiatrisk sjukdom och sällan utan förvarning.
Vanligtvis finns det subtila varningstecken som tyder på psykos. Dessa tecken kan omfatta vad vi kallar negativa symptom; socialt tillbakadragande, otillräcklig egenvård, ökad paranoia och gradvisa förändringar i tänkande och perception. Det första psykostillfället vid schizofreni eller andra kroniska psykossjukdomar inträffar vanligtvis i tidig vuxen ålder, med en genomsnittlig debutålder på cirka 24 år.
Statistik om psykossjukdomar
Statistik om psykoser visar att dessa störningar är allvarliga, men att de går att behandla: Varje år upplever 1500–2000 personer psykos. Men inte alla med psykos har schizofreni eller annan psykotisk störning. Psykotiska symptom kan också uppstå på grund av droganvändning eller missbruk, rejäl depression, maniska episoder, PTSD, hjärnskador eller extrem stress i kombination med sömnbrist.
Det är inte ovanligt att personer med psykotiska störningar missbrukar substanser för att lindra sina symptom. Det kan vara överväldigande att veta vart man ska vända sig när man själv eller någon man bryr sig om behöver behandling, men det finns många riktade insatser som kan hjälpa.
Psykiatriker.se erbjuder behandling för psykiska störningar och missbruk. För att lära dig mer om specifika sätt vi kan hjälpa dig på, kontakta oss idag.
Kan psykossjukdomar förebyggas?
Även om det inte är möjligt att helt förebygga psykotiska störningar är tidig behandling avgörande för att hantera symptomen och förbättra prognosen. Om behandlingen inleds så snart som möjligt kan den bidra till att förhindra att symptomen förvärras och ha en positiv inverkan på individens liv, familj och relationer.
För personer som löper hög risk att drabbas av psykotiska störningar, t. ex. personer med schizofreni i släkten, kan förebyggande åtgärder som att undvika ämnen som marijuana och alkohol bidra till att förhindra eller fördröja uppkomsten av dessa tillstånd.
Hur diagnostiseras psykossjukdomar?
Att genomföra kliniska intervjuer med patienter som befinner sig i en psykos kan vara en utmaning på grund av deras förvrängda tankeprocesser och oorganiserade tal. För att ställa diagnosen psykos måste man ofta observera individens frivilliga tal och handlingar utanför den kliniska intervjun och bekräfta förekomsten av hallucinationer/vanföreställningar.
Tyvärr identifieras psykossjukdomar sällan före den första psykotiska episoden. Negativa symptom är subtila och kan tyda på olika andra tillstånd, t. ex. depression. En noggrann differentialdiagnostisk bedömning krävs därför för att utesluta liknande symptomatiska tillstånd.
När positiva symptom uppträder under en psykos åtföljs de ofta av ett farligt eller märkligt beteende och en ökad risk för självskada eller skada på andra.
Under en psykotisk episod kan individen ha tankar på att skada sig själv och i vissa fall tankar på att skada andra. Vanligtvis har de dock svårt att ta hand om sig själva eller skydda sig från skada.
Många personer får diagnosen psykossjukdom efter att ha blivit ofrivilligt inlagda på sjukhus på grund av psykotiska symptom. De beteenden som leder till inläggning på sjukhus uppmärksammas ofta först av berörda personer, särskilt deras närstående.
När ska man söka hjälp
Vänta inte med att be om hjälp tills du inte längre kan utföra dina vanliga aktiviteter. Sök läkarvård så snart symptomen uppträder. Nyligen genomförda studier visar att ju tidigare en psykos/psykossjukdom diagnostiseras och behandlas så snart symptomen uppträder, desto större är sannolikheten för snabb återhämtning.
Vårdpersonal kommer att bedöma om du har en psykossjukdom och i så fall vilken typ av sjukdom det är. De kan också överväga om du har ett annat hälsoproblem med liknande symptom.
Schizofreni, psykossjukdomar och psykos behandling
Eftersom långvariga psykoser, schizofreni och andra psykossjukdomar kan få omfattande konsekvenser för den egna funktionsförmågan, livskvaliteten och inte minst de sociala relationerna är detta en viktig psykisk störning att behandla. Ofta krävs en sjukhusvistelse under en period för stabilisering.
Undersökningar visar att ju tidigare en person söker behandling för psykos, desto större är chansen att bota en enstaka psykosepisod och lära sig leva med och hantera schizofreni och andra kroniska psykossjukdomar. Minskad stress och förståelse från familj, vänner och bekanta kan ha en god stabiliserande effekt. Bristande följsamhet till medicinering kan ofta ses som en utlösande faktor för nya episoder av genombrottspsykos.
Behandling med kognitiv beteendeterapi, som syftar till att ge en person bättre kontroll över sina inre monologer och tankeverksamhet, har visat sig vara till stor nytta för att minska symptomen på schizofreni. Här genomförs en fullständig bedömning och behandling inkl. uppstart av medicinering. Dessutom kan våra psykiatriker hjälpa till med familjeterapi, beteendeterapi och rådgivning för att underlätta att leva med psykotiska störningar. Det är för närvarande kort väntetid på kliniken. Boka en tid hos oss redan idag så att vi kan hjälpa dig.
Vanliga frågor
Här kan du hitta all hjälp och svar du behöver för din psykiska hälsa på ett och samma ställe.
Upplever barn och unga psykossjukdomar?
Ja, barn och ungdomar kan drabbas av psykotiska störningar, även om de är mindre vanliga i dessa åldersgrupper. Tidigt debuterande psykos kan vara förknippad med en högre risk för utvecklingsstörningar och kräver specialiserade behandlingsmetoder.
Vilken roll spelar genetik vid psykossjukdomar?
Genetiken kan spela en viktig roll i utvecklingen av psykotiska störningar. Personer med en familjehistoria av störningar som schizofreni eller bipolär sjukdom har en högre risk att utveckla liknande tillstånd. Genetik är dock bara en av flera bidragande faktorer.
Hur påverkar missbruk psykossjukdomar?
Missbruk av substanser kan förvärra eller utlösa psykotiska symptom, särskilt hos personer som är predisponerade för psykiska störningar. Vissa substanser, t. ex. hallucinogener och amfetamin, är särskilt kända för att framkalla psykoser.
Kan psykossjukdomar botas?
Även om de flesta psykotiska störningarna inte kan botas kan de behandlas. Många personer kan hantera sina symptom effektivt med rätt behandling och leva ett tillfredsställande liv. Fortlöpande behandling, inklusive medicinering och terapi, är ofta nödvändig för att upprätthålla stabiliteten.
Kan psykotiska symptom uppstå med andra psykiska tillstånd?
Ja, psykotiska symptom kan förekomma vid andra psykiska tillstånd, t. ex. klinisk depression, bipolär sjukdom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). I sådana fall är de ofta sekundära i förhållande till den primära diagnosen.
Vilken roll spelar psykoterapi vid behandling av psykossjukdomar?
Psykoterapi är en viktig del av behandlingen av psykotiska störningar. Den kan hjälpa individen att förstå och hantera sina symptom, ta itu med underliggande problem, förbättra kommunikationen och de sociala färdigheterna samt stödja den allmänna psykiska hälsan och välbefinnandet.
Mest lästa artiklar
Kolla in våra mest lästa artiklar om psykiatri, psykisk hälsa och välbefinnande.
Behandling av panikångest
Panikångest är en psykisk störning som får en person att känna en plötslig rädsla. Denna rädsla griper tag i personen och skapar en stark intensitet över den drabbade. Den kan komma snabbt och uppstå utan någon egentlig anledning. Man kan
7 tips för att hantera ångest
Ångest är en stark oro som känns som en storm i hjärnan. Det är en psykisk störning som ger snabb hjärtrytm och darrande händer och få dina tankar att rusa. Du kan lära dig att lugna ångesten med enkla steg.
Goda råd mot ångest
Ångest är en stark känsla av oro. Den kan få ditt hjärta att slå fortare, dina händer att skaka och få dina tankar att snurra med ”tänk om”-tankar. Ångest kan uppstå i skolan, på jobbet eller hemma. Den kan uppstå
