HEM
Depression
Känner du ett tillstånd av nedstämdhet, apati och hopplöshet som kvarstår över tid? Du kanske vill veta om du är deprimerad? Då kan du ha drabbats av depressionssymptom. Det är viktigt att notera att du kan vara ledsen, nedstämd och känna att allt och alla är emot dig, utan att nödvändigtvis vara deprimerad.
Alla upplever dåliga dagar och är nedstämda då och då, men det är inte samma sak som att vara ledsen, dyster eller känna sig nere. Depression som psykiatrisk störning kännetecknas av dåligt humör (nedstämdhet), låg självkänsla och kan också vara aktiviteter som tidigare inspirerat och väckt glädje, inte längre ger samma grad av intresse.
Vad är depression?
Liksom stress betraktas det ofta nästan som en folksjukdom. Dessutom tillägger vi att det är så utbrett bland svenskar och andra nationaliteter att det förmodligen är en av de åkommor som drabbar oss människor oftast.
Som nämnts ovan är det möjligt att vara både ledsen och nedstämd utan att bli deprimerad. Många kommer säkert att ställa sig frågan om exakt när de kommer att gå från att vara ledsna till att vara deprimerade. Tyvärr är svaret på denna fråga förmodligen inte så konkret som många skulle vilja, eftersom orsakerna till detta kan yttra sig lite olika från person till person.
En allmän ledtråd kan vara att om du har upplevt att vara i ett sinnestillstånd och/eller upplevt ett underliggande humör som kännetecknas av nedstämdhet, hopplöshet och en känsla av att allt är meningslöst i över 2 veckor, så kan det vara en form av depression. Det är dock viktigt att notera att djup depression som orsakar stora humörsvängningar som bipolär sjukdom kan vara orsaken till den återkommande depressiva sjukdomen.
Det kan kategoriseras efter svårighetsgrad. De tre mest kända nivåerna av svårighetsgrad är mild, måttlig och svår depression. Människor som lider av en mildare form kommer ofta att framstå som normala för vänner och familj och lyckas dölja sitt tillstånd. Detta beror på att det är möjligt för många människor att upprätthålla en ganska normal funktionsnivå under mild depression.
Många människor kan kämpa för att upprätthålla en normal funktionsnivå under måttlig och svår depression. I vissa fall kommer sjukhusvård att behövas då vissa kan behöva närmare uppföljning, och återupprättande av rutiner som dygnsrytm, sömnrytm, medicinering, kost och akutplaner samt observationer/studier.
Orsaker till depression
Det finns flera möjliga orsaker. Vanliga orsaker inkluderar:
- Hjärnans kemi. Det kan finnas en kemisk obalans i delar av hjärnan som styr humör, tankar, sömn, aptit och beteende hos personer med depression.
- Hormonnivåer. Förändringar i de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron under olika tidsperioder såsom under menstruationscykeln, postpartum, perimenopaus eller klimakteriet kan alla öka en persons risk för depression.
- Släkthistoria. Du löper en högre risk att utveckla depression om du har en familjehistoria av depression eller annan humörstörning.
- Trauma i tidig barndom. Vissa händelser påverkar hur din kropp reagerar på rädsla och stressiga situationer.
- Hjärnans struktur. Du löper större risk att drabbas av depression om frontalloben i din hjärna är mindre aktiv. Men forskarna vet inte om detta inträffar före eller efter uppkomsten av depressiva symptom.
- Medicinskt tillstånd. Vissa tillstånd kan utsätta dig för högre risk, såsom kronisk sjukdom, sömnlöshet, kronisk smärta, Parkinsons sjukdom, stroke, hjärtinfarkt och cancer.
- Användning av substanser. En historia av drog- eller alkoholmissbruk kan påverka din risk.
- Smärta. Människor som känner känslomässig eller kronisk fysisk smärta under långa perioder är betydligt mer benägna att utveckla depression.
Typer av depression
Följande är typer av depressiva störningar:
- Mild depressiv episod: Människor som har en mild depressiv episod har två eller tre av ovanstående symptom men kan fortfarande fortsätta med de flesta aktiviteter.
- Måttlig depressiv episod: Diagnostiska kriterier för en måttlig depressiv episod är närvaron av fyra eller flera av ovanstående symptom. Personer med en måttlig depressiv episod har stora svårigheter att fortsätta med vanliga aktiviteter och upplever vanligtvis nedsatt funktionsförmåga.
- Allvarlig depression episod: Detta är den allvarligaste formen av depression. Personer med egentlig depression har betydande funktionsnedsättning och de flesta av ovanstående symptom är närvarande. Symptomen är markanta och plågsamma.
- Dystymisk störning: Ihållande och långvariga depressiva symptom. Mild eller måttlig depressiv episod som varar i minst två år.
- Premenstruell dysforisk störning (PMDD): Med PMDD har du symptom på premenstruellt syndrom (PMS) tillsammans med humörsymptom, såsom extrem irritabilitet, ångest eller depression. Dessa symptom förbättras inom några dagar efter att din mens har börjat, men de kan vara tillräckligt allvarliga för att störa ditt liv.
- Depressiv sjukdom på grund av ett annat medicinskt tillstånd: Många medicinska tillstånd kan skapa förändringar i din kropp som orsakar depression. Exempel är hypotyreos, hjärtsjukdomar, Parkinsons sjukdom och cancer. Om du klarar av att behandla det underliggande tillståndet, brukar depressionen också förbättras.
Det finns också specifika former av egentlig depression, inklusive:
- Säsongsbunden depressiv sjukdom: Detta är en form av egentlig depression som vanligtvis inträffar på hösten och vintern, men försvinner under våren och sommaren.
- Prenatal depression och postpartum depression: Prenatal depression är en depression som uppstår under graviditeten. Postnatal depression är en depression som utvecklas inom fyra veckor efter förlossningen.
- Atypisk depression: Symptom på detta tillstånd, även känd som allvarlig depressiv sjukdom med atypiska drag, skiljer sig något från ”typisk” depression. Den största skillnaden är en tillfällig förbättring av humöret som svar på positiva händelser (humörreaktivitet). Andra nyckelsymptom inkluderar ökad aptit och känslighet för avvisning. Personer med bipolär sjukdom upplever förutom maniska eller hypomaniska episoder även episoder av depression.
Depression symptom
Depression kan vara mer än ett konstant tillstånd av nedstämdhet. Depression kan orsaka en rad olika symptom. Vissa påverkar ditt humör och andra påverkar din kropp. Symptomen kan också vara ihållande eller komma i perioder.
Symptom på depression inkluderar:
Lågt humör, minskad energi och aktivitetsnivå. Minskad förmåga att njuta, känna intresse och koncentration. Uttalad trötthet även efter minimal ansträngning. Minskad självkänsla och självförtroende. Minskad aptit och sömnsvårigheter. Du kan sova ovanligt lite eller mycket och få flera uppvaknanden under natten.
Allmänna tecken och symptom:
- Alla som lider av depression upplever inte samma symptom. Symptomen kan variera i svårighetsgrad, hur ofta de uppträder och hur länge de varar. Om du upplever något av följande tecken och symptom på depression nästan varje dag i minst två veckor kan du lida av depression:
- Känner dig ledsen, orolig eller ”tom”
- Känner sig hopplös, värdelös och pessimistisk
- Gråter mycket
- Känner dig besvärad, irriterad eller arg
- Förlorat intresse för hobbies och intressen som du en gång haft
- Minskad energi eller trötthet
- Svårigheter att koncentrera dig, komma ihåg eller fatta beslut
- Rör dig eller talar långsammare
- Sömnsvårigheter, uppvaknande tidigt på morgonen eller översömn
- Aptit eller viktförändringar
- Kronisk fysisk smärta utan tydlig orsak som inte förbättras med behandling (huvudvärk, smärta, matsmältningsproblem, kramper)
- Tankar på död, självmord, självskada eller självmordsförsök
Symptomen på depression kan upplevas olika för män, kvinnor, tonåringar och barn.
Män kan uppleva symptom relaterade till deras:
- Humör, t. ex. ilska, aggression, irritabilitet, ångest eller rastlöshet
- Emotionellt välbefinnande, t. ex. att känna sig tom, ledsen eller hopplös
- Beteende, t. ex. förlust av intresse, att inte längre finna nöje i favoritaktiviteter, lätt trötthet, självmordstankar, överdriven alkoholkonsumtion, användning av droger eller deltagande i högriskaktiviteter
- Sexuellt intresse, t. ex. minskad sexuell lust eller bristande sexuell prestation.
- Kognitiva förmågor, t. ex. koncentrationssvårigheter, svårigheter att slutföra uppgifter eller fördröjda svar under samtal
- Sömnmönster, t. ex. sömnlöshet, rastlös sömn, överdriven sömnighet eller att man inte sover hela natten
- Fysiskt välbefinnande, t. ex. trötthet, smärta, huvudvärk eller matsmältningsproblem
Kvinnor kan uppleva symptom relaterade till deras:
- Humör, till exempel irritabilitet
- Känslomässigt välbefinnande, t. ex. att känna sig medstämd eller tom, orolig eller hopplös
- Beteende, t. ex. minskat intresse för aktiviteter, tillbakadragande från sociala sammanhang eller självmordstankar
- Kognitiva förmågor, t. ex. att tänka eller tala långsammare
- Sömnmönster, t. ex. svårigheter att sova hela natten, vakna tidigt eller sova för mycket
- Fysiskt välbefinnande, t. ex. minskad energi, större trötthet, aptitförändringar, viktförändringar, värk, smärta, huvudvärk eller ökade kramper
Barn kan uppleva symptom relaterade till deras:
- Humör, t. ex. irritabilitet, ilska, snabba humörsvängningar eller gråt
- Känslomässigt välbefinnande, t. ex. känslor av inkompetens (t. ex. ”jag kan inte göra någonting rätt”) eller förtvivlan, gråt eller intensiv nedstämdhet
- Beteende, t. ex. att hamna i trubbel i skolan eller vägra gå till skolan, undvika vänner eller syskon, tankar på död eller självmord eller självskadebeteende
- Kognitiva förmågor, t. ex. koncentrationssvårigheter, försämrade skolprestationer eller ändrade betyg
- Sömnmönster, t. ex. sömnsvårigheter eller att man sover för mycket
- Fysiskt välbefinnande, t. ex. energilöshet, matsmältningsproblem, förändrad aptit eller viktnedgång eller viktuppgång
Utlösare
Utlösande faktorer är känslomässiga, psykologiska eller fysiska händelser eller omständigheter som kan leda till att depressionssymptom uppträder eller återkommer.
Här är några av de vanligaste utlösande faktorerna:
- Stressande livshändelser, som förlust, familjekonflikter och förändringar i relationer
- Medicinska tillstånd, särskilt en medicinsk kris som en ny diagnos eller en kronisk sjukdom som hjärtsjukdom eller diabetes
Riskfaktorer
Depression börjar ofta i tonåren, 20-årsåldern eller 30-årsåldern, men det kan hända i alla åldrar. Fler kvinnor än män får diagnosen depression, men det kan delvis bero på att kvinnor lättare och oftare söker vård.
Faktorer som verkar öka risken för att utveckla eller utlösa depression inkluderar:
- Vissa personlighetsdrag, t. ex. låg självkänsla och att vara alltför beroende, självkritisk eller pessimistisk
- Traumatiska eller stressande händelser, t. ex. fysiska eller sexuella övergrepp, en död eller förlust av nära anhörig, en svår relation eller ekonomiska problem
- Släkting med en historia av depression, bipolär sjukdom, alkoholism eller självmord
- Att vara homosexuell, bisexuell eller transsexuell, eller könsidentitet
- Andra psykiska störningar, t. ex. ångestsyndrom, ätstörningar eller
- posttraumatiskt stressyndrom
- Missbruk av alkohol eller droger
- Allvarlig eller kronisk sjukdom, t. ex. cancer, stroke, kronisk smärta eller hjärtsjukdom
- Vissa läkemedel, såsom läkemedel mot högt blodtryck eller sömntabletter (tala med din läkare innan du slutar ta läkemedel)
Depression är en allvarlig sjukdom som kan påverka dig och din familj. Depression blir ofta värre om den lämnas obehandlad, vilket resulterar i känslomässiga, beteendemässiga och hälsoproblem som påverkar alla delar av ditt liv.
Exempel på komplikationer i samband med depression inkluderar:
- Övervikt eller fetma, vilket kan leda till hjärtsjukdomar och diabetes
- Smärta eller fysisk sjukdom
- Alkohol eller drogmissbruk
- Ångest, panikångest eller social fobi
- Familjekonflikter, relationssvårigheter och problem med arbete eller skola
- Social isolering
- Självmordstankar, självmordsförsök eller självmord
- Självskadebeteende, t. ex. att skära sig
- För tidig död på grund av medicinska tillstånd
Går depression att bota?
Även om det inte finns något botemedel mot depression, finns det effektiva behandlingar som har visat sig hjälpa till med bevisade fördelar. Ju tidigare behandlingen startar, desto mer framgångsrik kan den bli. Vissa människor upplever aldrig depression igen efter en enda gång. Andra kommer att fortsätta att få återfall.
Många som upplever depression förbättras helt eller avsevärt efter behandlingen. Men även med effektiv behandling kan återfall uppstå.
För att förhindra återfall bör personer som tar medicin mot depression fortsätta att ta sitt läkemedel – även efter att symptomen förbättras eller försvinner – så länge som läkaren rekommenderar detta.
Depression diagnostisering
Vårdpersonal diagnostiserar depression baserat på en grundlig förståelse av dina symptom, sjukdomshistoria och psykiska hälsohistoria. De kan diagnostisera dig med en specifik typ av depression, såsom säsongsbetonad affektiv störning eller förlossningsdepression, baserat på sammanhanget för dina symptom.
Din läkare kan beställa medicinska tester, såsom blodprover, för att se om några underliggande medicinska tillstånd orsakar dina depressiva symptom.
Förebyggande
- Det finns inget säkert sätt att förebygga depression, men dessa strategier kan hjälpa
- Arbeta aktivt för att minska stress, för att öka din motståndskraft och för att öka ditt självförtroende
- Ta kontakt med familj och vänner, särskilt i kristider, för att få hjälp att klara av tuffa perioder
- Få behandling vid tidigaste tecken på ett problem för att förhindra att depressionen förvärras
- Överväg att få långvarig underhållsbehandling för att förhindra att symptomen återkommer.
- Det finns inget säkert sätt att förebygga depression, men dessa strategier kan hjälpa
Depression behandling
Kan depression faktiskt behandlas framgångsrikt? Det korta svaret är ja.
Enligt de otaliga forskningsstudierna under de senaste 6 decennierna kan klinisk depression enkelt behandlas med kortvarig, riktad psykoterapi eller samtalsterapi och antidepressiva läkemedel.
För de flesta fungerar en kombination av de två bäst och rekommenderas ofta av sjukvårdspersonal.
Psykoterapi:
Psykoterapeutiska tillvägagångssätt som vetenskapligt bevisat fungerar med depression inkluderar:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Interpersonell terapi
- Psykodynamisk terapi
Terapi är en av de mest effektiva behandlingarna för alla typer av depression och har väldigt få biverkningar och täcks vanligtvis av alla försäkringsbolag.
Medicinering:
Antidepressiva läkemedel såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är de vanligaste läkemedlen mot depression.
När psykoterapi och antidepressiva läkemedel inte fungerar kan läkarna överväga andra behandlingsalternativ. Vanligtvis övervägs ytterligare läkemedel för att stödja befintliga antidepressiva medel.
Ytterligare behandlingsalternativ som elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) kan prövas i svårare fall.
En effektiv behandling bygger på att man erkänner att det finns ett problem, försöker lösa det och följer en behandlingsplan. Detta kan vara en utmaning när man lider av depression, men tålamod är nyckeln när man påbörjar en behandling.
Hur hopplöst saker än kan kännas kan du bli bättre med behandling – det är det många som blir.
Om du tror att du eller någon du känner lider av dessa tecken kan våra psykiatriker hjälpa dig genom att göra en fullständig bedömning av depressionsbehandlingen. Om depressionen inte går över av sig själv under en tidsperiod bör en psykiater konsulteras. Det kan därför vara bra att kontakta oss tidigt för att undvika funktionsnedsättning och bibehålla eller öka din livskvalitet. Vi har lång erfarenhet av att behandla det, och genom vår expertis och bedömning, behandling inkl. när du överväger behovet av att börja medicinera kan du också använda kognitiv terapi för att behandla dig eller dina nära och kära och ge depressionslindring. Vi har inga eller korta väntetider.
Självhjälpsstrategier
Träning och kost är andra faktorer att ta hänsyn till när man bygger upp en rutin för att hantera depression. Även om det kan vara svårt att utöva konsekventa egenvårdsvanor när du upplever en depressiv episod, hjälper det att ta en sak i taget.
Här är följande strategier:
- Håll kontakten med familj och vänner. Att prata med dem kan lyfta ditt humör och hjälpa dig att känna dig stöttad
- Prova lite motion, börja med en 20 minuters promenad varje dag. Att vara aktiv kan höja ditt humör
- Att undvika saker som gör dig orolig eller låg kan göra det svårare. Börja ta itu med dem steg för steg för att bygga ditt självförtroende
- Att dricka för mycket alkohol löser inte dina problem och kan få dig att må sämre Försök att minska om du dricker mer alkohol än vanligt
- Depression kan påverka din aptit. Vissa går ner i vikt, medan andra går upp i vikt. Att äta balanserade måltider kan hjälpa. Om du är orolig över din vikt eller aptit, tala med din läkare
- Depression kan störa sömnen och dagliga vanor. Försök att vakna upp och äta måltider vid regelbundna tider för att hålla dig på rätt spår
- Om du känner dig nere efter ett par veckor, överväg professionellt stöd. Alternativen inkluderar samtalsterapi som KBT eller rådgivning och medicinering
Depression jämfört med ångest
Även om ångest och depression är olika tillstånd beror de på samma biologiska sårbarhet, så de går ofta hand i hand. Ångest kan både uppträda som ett symptom på depression eller utlösa en depression i första hand. Studier tyder faktiskt på att över 40 procent av personer med svår depression också lider av ett ångestsyndrom.
Vissa av symptomen mellan de två tillstånden kan också se mycket lika ut, vilket gör det svårt att skilja på tillstånden. Irritabilitet, humör, oförklarlig smärta och förändringar i energi, fokus och sömnmönster kan också förekomma med depression och ångest. Även de ihållande mörka, negativa tankarna som vanligtvis förknippas med depression kan likna den ändlösa oron av ångest.
Men det finns också några viktiga skillnader. Även om symptomen på både depression och ångest kan se mycket olika ut hos olika personer, kan följande hjälpa till att skilja på dessa tillstånd:
- Vid depression utan ångest känner du dig sannolikt trög och livlös, med liten motivation att göra någonting
- Vid ångest är det mer troligt att du känner dig spänd och nervös och att tankarna rusar
- Vid depression utan ångest kan du känna dig hopplös och hjälplös inför vad du ser som en oundvikligt dyster framtid
- Vid ångest är det mer sannolikt att du upprepande gången oroar dig för vad framtiden kommer att innebära och känner dig rädd och nervös, men att tänka att din oro kan vara nyckeln till att lindra dessa rädslor.
Om du känner igen symptom på ångest som uppträder samtidigt som din depression är det viktigt att söka behandling för båda tillstånden. Eftersom de är så nära besläktade kommer många av de självhjälps- och behandlingsalternativ som fungerar för ångest också att hjälpa till att hantera symptom på depression.
Är det depression eller bipolär sjukdom (manodepression)?
Bipolär sjukdom, även känd som manodepressivitet, innebär kraftiga förändringar i humör, energi, tänkande och beteende. Eftersom det är så likt depression förbises det ofta och feldiagnostiseras. Detta kan vara ett allvarligt problem eftersom antidepressiva läkemedel mot bipolär sjukdom faktiskt kan förvärra tillståndet.
Om du någonsin har gått igenom faser där du har upplevt överdrivna känslor av eufori, minskat sömnbehov, rusande tankar och impulsivt beteende, bör du överväga att utredas för bipolär sjukdom.
Myt och fakta om depression
MYT : 1
- ”Depression är inte verkligt.”
- ”Det sitter i ditt huvud.”
- ”Du är bara lat.”
FAKTA:
Depression är en psykisk sjukdom. Experter tror att vissa kemikalier i hjärnan rubbas ur balans och detta ger dig sjukdomen. Många saker, inklusive gener, stress, sjukdom och medicinering, kan skapa obalans.
MYT : 2
- ”Depression blir alltid bättre av sig själv.”
- ”Du kan vanligtvis vänta ut det.”
- ”Behandlingen fungerar inte riktigt.”
- ”Du kommer över det.”
FAKTA:
Återhämtning från depression förväntas med behandling. De flesta med depression kan behandlas och återgå till arbets- och hemrutiner. Utan behandling kan depression pågå i månader eller till och med år.
MYT : 3
”Barn kan inte få depression.”
FAKTA:
Depression kan utvecklas i alla åldrar, etnisk grupp, ekonomisk grupp och kön som helst.
MYT : 4
”Depression uppstår bara om något dåligt händer dig. Till exempel får du det först efter en dålig skilsmässa eller om du förlorar jobbet.”
FAKTA:
Depression kan börja efter att något dåligt har hänt, men andra saker kan också utlösa den. Läkemedel, hormonella problem, förlossning, alkohol och droger kan alla utlösa depression. Ibland händer det utan någon uppenbar anledning.
MYT : 5
”Om du inte kan komma över depression är du svag.”
FAKTA:
Depression är en sjukdom. Det är ett problem med din hjärnkemi, inte din karaktär. Du kan inte tvinga dig själv att komma över det lika lite som att få astma eller en hjärtattack att försvinna.
MYT : 6
”Endast människor som är mycket deprimerade eller som funderar på självmord behöver läkemedel.”
FAKTA:
Många personer med depression får hjälp av läkemedel. Medicinering kan lindra eller ta bort symptomen på depression
Mest lästa artiklar
Kolla in våra mest lästa artiklar om psykiatri, psykisk hälsa och välbefinnande.
Behandling av panikångest
Panikångest är en psykisk störning som får en person att känna en plötslig rädsla. Denna rädsla griper tag i personen och skapar en stark intensitet över den drabbade. Den kan komma snabbt och uppstå utan någon egentlig anledning. Man kan
7 tips för att hantera ångest
Ångest är en stark oro som känns som en storm i hjärnan. Det är en psykisk störning som ger snabb hjärtrytm och darrande händer och få dina tankar att rusa. Du kan lära dig att lugna ångesten med enkla steg.
Goda råd mot ångest
Ångest är en stark känsla av oro. Den kan få ditt hjärta att slå fortare, dina händer att skaka och få dina tankar att snurra med ”tänk om”-tankar. Ångest kan uppstå i skolan, på jobbet eller hemma. Den kan uppstå
