Trauma är en slags smärta som kvarstår efter en svår händelse. Det kan vara en chock för både hjärnan och kroppen. Det kan förändra hur du känner, tänker och agerar och få världen att kännas otrygg. Det kan göra att du sover dåligt och går ner i vikt. Det kan få glädjen att kännas avlägsen. Vuxna kan bära på trauman i åratal. Vissa vet varför medan andra inte vet varför och känner bara tyngden. Den här artikeln förklarar trauma, Traumastörningar hos vuxna, och svarar på frågan ”Vad är trauma?” samt vilka tecken man ska vara uppmärksam på.
”Vad trauma är” förklarar vad trauma egentligen är och vad som händer inuti dig efter en mycket jobbig händelse. Det kan vara en enda dålig händelse, likaså små saker som har sårat dig mycket över tid. Händelsen kan vara en olycka, en förlust, övergrepp, försummelse, krig eller en katastrof. Det kan även vara ett hot mot liv eller säkerhet. Det kan också vara djup skam eller rädsla som varar i åratal. Trauma är inte bara händelsen i sig, utan det är såret som kvarstår. Det är larmet som fortsätter att ringa efter att faran har passerat.
Hur trauma fungerar i kroppen
Din kropp har ett larmsystem. Det finns där för att hålla dig säker. När ett hot uppstår aktiveras larmet. Ditt hjärta slår fortare, din andning blir snabbare och dina muskler spänns. Detta hjälper dig att springa eller slåss, men trauma kan låsa larmet i läget ”på”. Kroppen förbereder sig hela tiden på hot. Nedan är orsaker om vad trauma gör med din kropp:
- Du kan skaka
- Du kan svettas
- Du kan känna dig avdomnad
- Du kan också frysa till
Frysning är det tredje försvaret. Det är kroppens sista skydd när den inte kan fly eller slåss. Frysning kan kännas som om du är långt borta, även om du befinner dig i ett litet rum.
Hur trauma fungerar i hjärnan
Hjärnan lär sig av faror. Den försöker skydda dig nästa gång. Den märker synintryck, ljud, dofter och platser. Senare kan dessa märken utlösa larmet., få en flashback och känna panik. Du kanske inte vet varför. Den tänkande delen av hjärnan kan bli dimmig när larmet är på högspänn. Det blir svårt att planera eller att tala. Förstå att detta inte är ditt fel, utan det är så trauma fungerar.
Traumastörningar hos vuxna
Vissa vuxna har Trauma symptom som inte försvinner. När dessa Trauma symptom kvarstår och påverkar det dagliga livet kan det handla om en traumastörning. Posttraumatisk stress (PTSD)är en typ av traumastörning. Det kan uppstå efter en svår händelse.
Komplexa trauman kan uppstå efter många skador över tid, ofta under barndomen eller i otrygga hem. Det finns också andra former, som akut stress under de första veckorna efter skadan, eller stark rädsla och nestämdhet kopplad till förlust och förändring. Alla dessa former har en gemensam kärna. Larmet är för starkt, för ofta och för länge, men vård kan hjälpa till att dämpa det.
Vanliga tecken efter trauma
Trauma kan se olika ut hos olika personer. Men vissa Trauma symptom är mycket vanliga och bör tas på allvar:
- Mardrömmar.
- Vaknar i mörkret och kan inte somna om
- Känna sig nervös och skanna av rummet
- Undvikande av platser och människor som påminner om händelsen
- Känna sig avtrubbad och distanserad från andra
- Känna skuld eller skam
- Känna sig arg de flesta dagar
- Stöta bort människor för att känna sig trygg
- Dra till sig människor och är rädd för att de ska lämna
- Huvudvärk, magont och spända axlar är också vanligt
Dessa tecken betyder inte att du är svag utan att du har blivit sårad.
Utlösande faktorer och flashbacks
En utlösande faktor är en signal som väcker detta larm. Det kan vara en lukt, ett ljud, ett ansikte, ett datum, en röstton eller ett rum. En flashback är när det förflutna känns som om det är här och nu. Ditt hjärta kan börja slå fortare, du kan känna en kittlande känsla på huden och se bilder i din hjärna och tappa tidsuppfattningen.
Trauma, ångest och nedstämdhet
Trauma och ångest går ofta hand i hand. Dessa Trauma symptom påverkar kroppen starkt eftersom larmet är högt och snabbt. När oron växer tenderar sömnen att störas och koncentrationen att försvinna. Trauma och depression går också hand i hand. Vissa vuxna använder alkohol eller droger för att döva smärtan. Det kan hjälpa för stunden, men med tiden förvärrar det skadan. Det är modigt att be om hjälp.
Trauma på arbetsplatsen
Trauma kan påverka arbetet. Du kanske är rädd för möten och undviker bullriga miljöer. Du kanske tappar koncentrationen och gör små misstag. En enkel plan kan hjälpa, till exempel tydliga arbetsuppgifter, korta pauser eller en lugn hörna, en trygg person som du kan skicka sms till. Du kan prata med en chef som du litar på. Du kan säga så mycket eller så lite du vill. Du har rätt att känna dig trygg på jobbet.
Trauma från barndomen
Vuxna kan vara högpresterande och ändå känna sig tomma. De kan vara lugna på utsidan och stormiga på insidan. De kan tycka att de är ”för mycket” eller ”inte räcka till”. Återhämtning är fortfarande möjlig. Hjärnan kan skapa nya banor i alla åldrar. Vården kan vara mild och kontinuerlig. Framstegen kan vara långsamma och verkliga.
Hur läkning börjar
Läkningen börjar med trygghet. Trygghet i rummet, i kroppen eller med en terapeut, och rätt Trauma behandling kan påbörjas när du känner dig redo.Du behöver inte berätta hela din historia på en gång. Du behöver inte berätta den alls om det inte känns rätt för dig. Först bygger vi upp färdigheter som att lära sig att ta ett djupt andetag när man känner sig orolig, eller att lära sig att grunda sig själv. Andra färdigheter är att ha rätt tidpunkter för sömn, mat och vila.
Hur terapi kan hjälpa
Många terapier kan hjälpa vid trauma. En professionell Trauma behandling kan bestå av samtalsterapi, kroppsterapi eller en kombination av båda. Traumafokuserad KBT kan hjälpa dig att upptäcka och förändra negativa tankar. EMDR använder ögonrörelser medan du återupplever små delar av minnet.
Det kan hjälpa hjärnan att arkivera det förflutna där det hör hemma. Somatiskt arbete hjälper dig att känna dig trygg i din kropp igen. Mindfulness hjälper dig att uppmärksamma nuet utan att döma. Det här är verktyg, inte tester. Terapeuten och du väljer vad som passar dig bäst. Valet i sig är en del av läkningen.
Dagliga steg som stöder läkningen
Små saker i vardagen hjälper mycket i läkningsprocessen. En enkel promenad på morgonen kan hjälpa din biologiska klocka, ett glas vatten till varje måltid hjälper din hjärna och ditt hjärta. Färgglad mat ger näring åt dina celler. Regelbundna sömntider tränar hjärnan att vila.
Tio minuters lugn motion hjälper kroppen att skaka av sig stress. En kort pratstund med en trygg person minskar rädslan. En städad, lugn hörna i ditt hem kan vara din trygga plats. Dessa enkla handlingar är inte små.
Gränser och val
Trauma kan göra det svårt att skilja mellan ”ja” och ”nej”. Du kanske säger ja när du egentligen vill säga nej. Du kanske är rädd att folk kommer att lämna dig om du säger ifrån. Att lära sig sätta gränser är en färdighet. En gräns är en slags linje och gör dig trygg. Du kan börja i liten skala. ”Jag kan inte stanna kvar så länge idag.” ”Jag behöver lugn och ro nu.” ”Rör mig inte utan att fråga först.” Din kropp lär sig att dina ord kan skydda dig. Det bygger upp ditt självförtroende igen.
Plan för utlösande faktorer
Gör en enkel plan för utlösande faktorer. Skriv ner vad som triggar dig, vad som hjälper dig att lugna ner dig. Ha ett kort i plånboken. Skriv en anteckning i telefonen. Dela planen med en trygg person. Planera för sömn efter en hård dag, en varm måltid, ett bad, en promenad eller ett telefonsamtal. När planen är klar känner hjärnan sig tryggare.
Sök hjälp omedelbart om du tror att du kan skada dig själv, om du ser eller hör saker som känns skrämmande och verkliga. Sök också hjälp omedelbart om du känner dig instängd och inte kan lugna ner dig. Berätta för någon du litar på. Du förtjänar trygghet och omtanke.
Uppmaningar
Om trauma eller tankar hindrar dig, glöm inte att boka en tid nu hos en Psykiatriker på Psykiatriker.se för professionell hjälp och vägledning.
Vanliga frågor
Vad är trauma?
Trauma är det sår som kvarstår efter en skada. Det är larmet som fortsätter att ringa. Det kan följa på en händelse eller många skador över tid.
Hur vet jag om jag har en traumastörning?
Leta efter tecken som varar och påverkar vardagen. Mardrömmar, nervositet, flashbacks, domningar, ilska eller djup nedstämdhet är vanliga tecken. En terapeut kan hjälpa dig att kontrollera detta noggrant.
Kan trauma läka efter flera år?
Ja. Hjärnan kan förändras i alla åldrar. SäWhy do small things set me off? kerhet, färdigheter och stabilt stöd hjälper. Små åtgärder hjälper med tiden.
Måste jag berätta hela min historia för att återhämta mig?
Nej. Du kan läka utan att berätta alla detaljer. Vi börjar med säkerhet och färdigheter. Du bestämmer takten längs vägen.
Vad hjälper vid en flashback?
Det hjälper att vara grundad. Andas långsamt, ställ fötterna på golvet, nämn fem saker du ser, rör vid något kallt eller varmt och säg till dig själv: ”Jag är här. Jag är trygg just nu.” Kontakta en trygg person om du kan.
Varför blir jag upprörd av små saker?
Din hjärna försöker skydda dig. Den märker signaler från det förflutna. En doft eller ton kan väcka larmet. Med omsorg kan din hjärna lära sig att nu är inte då.
Hur kan en familj eller partner hjälpa till?
De kan lyssna, använda en mild ton, fråga vad du behöver, respektera ditt ”nej”, lära sig din plan mot utlösande faktorer. Trygg kärlek hjälper till att läka.
Vad händer om jag känner mig avtrubbad?
Avtrubbning är en traumareaktion. Det skyddade dig en gång när du var trygg. Det kommer att försvinna med trygghet, färdigheter och med tiden. Mild kroppsbehandling och medvetna kontroller kan hjälpa dig att känna igen, lite i taget.
Var ska jag börja idag?
Börja med en liten handling. Drick vatten, gå ut i dagsljus, ta fem långsamma andetag, berätta för en trygg person hur du mår. Boka en lugn samtalstid när du är redo på Psykiatriker.se. Varje litet steg är verkligt och starkt.